öka vid ett senare tillfälle take care / tim”.
PÅ 1980-TALET OROADE man sig för att den uppväxande generationen skulle bli våldsam av att se på video. På 1880~talet trodde man att de kunde bli galna av att åka tåg som rörde sig i 50 kilometer i timmen. Nu undrar vi om språket vi använder i sms kommer att smitta av sig på andra typer av texter. Gymnasieungdomar förmår att anpassa sitt språk efter situationen, det är min bestämda uppfattning. Sms-text liknar lika lite skriven text i skoluppsatser som telefonsarntalet med en kompis liknar telefonsamtalet med farmor. Och trots tydliga särdrag kan man inte tala om ett specifikt sms-språk. Alla användare har personliga sätt att uttrycka sig. Det går inte att säga att tonåríngar generellt skriver som Linnéa och att personer över 30 år skriver som Bettan och Jörgen.
JAG HAR SETT många exempel på hur ungdomar låter en viss jargong följa med í olika medier. Jag kan känna igen språket hos en viss individ, i sms, í chatt och i personliga möten. Språket i sms är inte ett isolerat fenomen, frikopplat från annat språk och annan kultur. Förutom av användarnas personligheter styrs det också av sammanhanget, relationen mellan deltagarna, tiden, platsen och ämnet. De pojkar och flickor vars kom-munikation jag har studerat kommer från olika delar i landet och har olika bakgrund. De presterar olika väl i skolan men förmår alla att anpassa sitt språk så att det passar situation, mottagare och medium. Det är tydligt att det viktigaste för användarna är att ärendet går fram, inte att språket följer en viss norm.
Theres Bellander
uppnå samma resultat. Då är det enklare och snabbare att dra till med en glad eller ledsen gubbe.
”Hoppas du bade kul :)”, skrev någon angående en födelsedagsfest. Och ”Det låter bra :]” apropå förslaget att sessenare samma eftermiddag. Smileys saknas i meddelandet från Bettan och Jörgen medan Linnéas sms innehåller två leende ansikten.
Linnéa, Bettan och Jörgen uttrycker sig vardagligt. Det är vanligt i sms och har att göra med att ämnet är personligt och att vi känner varandra privat. Det van-ligaste ämnet iungdomarnas sms-konversationer är avstämning inför möten: ”Hej! Jag hat tittat fel i tabellen så jag kommer att komma försent. Jag litar på dig.” Eller: “Jag är sjuk men kommer ändå. Kan ni möta mig vid skåpen 11.15?”.
Ingen av de ungdomar som jag har studerat skriver sms i professionella sammanhang, till lärare eller arbets-givare. Mottagarna är kompisar, pojk- eller flickvänner och familjemedlemmar. Detta kan vara ytterligare en förklaríng till de många känslouttrycken.
Det otvungna och intima i sms är alltså en orsak till att språket i dem ibland skiljer sig från hur vi är vana att se skriven svenska. Skillnaden mot annat skriftspråk beror för det första på att tekniken begränsar antalet tecken per meddelande. För det andra önskar många att det ska gå snabbt, både att skriva och att läsa sms; man har bråttom eller sköter korrespondensen parallellt med andra sysslor. För det tredje vill man anstränga sig lite som möjligt. Förkortade ord och fraser är därför vanliga i sms: de tar mindre plats, och både skrivtid och ansträngning minskar. Så här skriver en flicka till sin pojkvän: ”Vill ha d Så här för all tid! E glad att d e jag o du.”
I SAMBAND MED att det blev allt vanligare att skriva sms och olika interaktiva texter på nätet har nya förkortningar tillkommit. Många känner igen f1 för fett, ql för kul, tbx för tillbaks och lr för eller. Men det är faktiskt få som verkligen använder dem. Kreativa förkortningar är, tvärtemot vad många tror, ovanliga i ungdomars sms. Detsamma gäller på chattsidor. Till en början förvånades jag över det. Kanske hör sådana förkortningar till tiden då datorbaserade medier var nya och folk lekte mer med språket i syfte att lära känna mediernas funktioner och användningsområden. Det är också tänkbart att de nya förkortningarna har "stuckit ut” från det vanliga språket, uppmärksammats i medier, och därmed uppfattats som vanliga i sms.
Användningen av versaler och gemener följer inte heller konventionella skrivregler. Det kräver extra knapptryckníngar att fram stora bokstäver, såvida de inte följer efter stort skiljetecken, som punkt eller utrops-tecken. Det tar längre tid att få fram dem och det krävs en större arbetsinsats. Här är ett exempel ung-domsmaterialet: ”halloo babe.. tack såå mkt för ditt mess! Försökte ringa men kunde tyvärr inte nå dig.. ska förs-
I enkäten tillfrågades 45 personer