Skolbladet Aug. 2014 | Page 12

Det hade bara gått några timmar sedan min yngste son föddes, och jag ville dela nyheten med alla jag kände. Medan den lille sov på min vänstra arm använde jag höger tumme för att meddela mig med världen. Jag knappade in klockslag, längd och vikt och skickade till alla i telefonboken. Lyck-önskningar och gratulationer strömmade sedan in under hela eftermiddagen och kvällen: ”Hej :-) hoppas ni mår bra! Är allt väl med jakob? Tänk nu är ni 4a i familjen :-) saknar er!, Pussar Linnea” Och ”Grattis! Vi såg på nätet. Hoppas allt gått bra. Vi går fortfarande och vankar. Ska till ackis imorgon, kanske är det vår tur då. Stora kramar bettan o jörgen”.

ATT VISA KÄNSLOR inför en nyfödd bebis är för de flesta helt naturligt, men i sms svallar känslovågorna höga även när det gäller avsevärt vanligare eller neutrala händelser. En trend, särskilt bland ungdomar, har blivit att avsluta med kram, puss eller kanske till och med älskar dig till personer som de inte har ett kärleks-förhållande med. Linnéa avslutar sitt meddelande med ”pussar” och Bettan och Jörgen med ”kramar”. Om de båda meddelandena hade yttrats muntligt när vi sågs på stan är det tänkbart att Bettan och Jörgen hade kramat mig. Men troligtvis hade Linnéa inte pussat mig.

I min forskning om hur ungdomar kommunicerar har jag många exempel på starka känslor. En av flickorna skriver så här till sin väninna: ”Du e min twin! Fattar inte hur ja skulle klarat mig utan dig! $ även om jag ngn gång får a man så får du inte tro att ja glömt dig 1r ngt! aldrig aldrig! Godnatt min vackra twin”. Många oroar sig för ytligheten i sms, och undrar om den kan leda till att starka känslouttryck kommer att förlora sin laddníng. Men de starka känslorna är även tydliga och vanligt förekommande i tal. Ungdomar tycks vara mer känslosamma med varandra än vad vuxna är. Jag tror därför att pussarna i Linnéas meddelande har mer att göra med att hon är ung, 16 år, än att hon är likgiltig för innebörden i ordet pussar.

Användningen av smileys är ytterligare ett exempel på att sms-språket har en stark emotionell sida. De används bland annat för att uttrycka känslotillstånd och ironi. Tanken är att de ska motsvara det talade språkets mimík. Gubbarna kan vara glada :) =) :] eller ledsna :( De kan flirta ;) och räcka ut tungan :p

SMILEYN KOM TILL och etablerades under internets barndom. I likhet med förkortningar förekommer de i chatt för att göra samspelet snabbare. I det talade språket används mimik, gester, tonfall och röstlägen för att få samtalspartnern att uppfatta det som sägs på rätt sätt. I skriven text kan man behöva många ord för att

Ett sms ska helst tryckas fram nolltid. Knapparna är små och skärmen är liten. Samtidigt ska ditt engagemang skina igenom. Resultatet blir korthugget men innerligt.

Intensiv ordväxling kräver känsla

Reportage

Bildkälla: http://www.smekenseducation.com/using-texting-to-your-advantage.html