EU: s stater tros ha förlorat 1 600 miljarder i karusellbedrägerier
BEDRÄGERIER I OLIKA FORMER dominerar i dag den ekonomiska brottsligheten. Hur mycket som svindlas på Internet är det ingen som vet, inte ens bankerna, som oftast drabbas, vill uppge några siffror. Men i den takt som anmälningar av it-relaterade brott ökar, är siffrorna svindlande.
MOMSBEDRÄGERIER är en annan typ av ekonomisk brottslighet som bara ökar och ökar.
Så kallade” karusellbedrägerier”, av den typ Friman & Co påståtts varit inblandade i, har hittills kostat EU: s medlemsstater mer än 1 600 miljarder kronor i uteblivna momsintäkter – en uppskattad och sannolikt alldeles för låg siffra.
KARUSELLBEDRÄGERIER innebär att man via handel med bolag köper momsfritt från ett annat EU-land och säljer med moms i hemlandet, dock utan att betala den utgående momsen.
Varorna, som man oftast handlar med är sådana som har högt värde och är lätta att transportera över gränserna, till exempel elektronisk utrustning som mobiltelefoner och datorer men också ädelmetaller och utsläppsrätter.
Bedrägerierna är noga planerade och innefattar ofta flera bolag, en del som företräds av målvakter, ikallade” Missing Traders”.
När skattemyndigheterna sedermera hinner ifatt transaktionskedjan med momspengar, är företrädarna för bolagen nästan alltid försvunna. Och de pengar som man undanlåtit att betala in i moms har förts över till utländska bolag, där de oftast är oåtkomliga för myndigheterna.
|
Exempel på Karusellbedrägeri |
|
Företag A |
A köper varor från företag i Estland för 100 miljoner kr momsfritt |
Företag B |
Registrerat i Sverige, Säljer varorna till C för 125 milj inkl moms. C betalar inte den utgående momsen, 25 milj, till Skatteverket. Innan detta upptäcks töms bolaget och likvideras. Företrädana för bolaget försvinner.
DET FALL, som nyligen avgjordes i Stockholms tingsrätt – och där bland annat Frimans funnits med, sannolikt utan faktisk vetskap om sin egen roll – skiljer sig dock från gängse mönster, då aktörerna, i huvudsak från de baltiska staterna, greps, häktades och dömdes. Några momspengar fanns dock inte kvar att hämta.
Det troliga är att den här kedjan av företag som startats med avsikt att senare likvideras, och” legitima” företag som sköter sina skatteaffärer, ingår i ett noga planerat upplägg, där de verkliga förövarna lyckats hålla sig helt utanför Ekobrottsmyndighetens utredning.
Så här kan ett skolexempel i ett karusellbedrägeri se ut:
FÖRETAG A i Sverige köper varor för 100 miljoner kronor från Företag B i till exempel Estland. Eftersom omvänd skatteskyldighet råder, betalar A ingen moms.
Företag A säljer varorna vidare till annan svensk köpare, Företag C, för 125 miljoner kronor och skall alltså betala in momsen, 25 miljoner kronor, till Skatteverket. Men då bolaget bildats endast för att ingå i ett momsbedrägeri, struntar man i detta.
Oftast har A uppgett till Skatteverket att man inte kommer att omsätta mer än en miljon kronor om året och därför begärt att få redovisa momsen årsvis. Man har alltså ett helt år på sig att genomföra flera köp utan att behöva redovisa någon utgående moms.
På det första köpet har Företag A alltså tjänat 25 miljoner kronor.
När Skatteverket så småningom kommer A på spåren, har pengarna försvunnit via en rad banktransaktioner.
Registrerat i Sverige. Köper varorna från A för 125 milj. inklusive moms. C drar av momsen. Om han kan misstänka eller ana att det pågår ett momsbedrägeri i ledet, och fullföljer affären, handlar han i ond tro och förlorar sin avdragsrätt.
Företag C
C säljer varorna vidare till ett eller flera företag i Sverige med moms eller till annat land utan moms. C kan betala den utgående momsen och fortsätta verksamheten, eller inte betala momsen, tömma bolaget och likvidera.
Bolagets företrädare står heller inte att nå Inte sällan ingår det företag i kedjan som betalar och drar av moms enligt skattelagen, företag som skall framstå som legitima och förvilla skattemyndigheterna.
I FALLET DÄR FRIMANS varit inblandat har dock frågan handlat om handeln till viss del varit förenlig med god eller ond tro.
Frimans har köpt ädelmetaller, främst platina och silver från tre olika bolag. De tre bolagen, med baltiska företrädare, har alltså sålt metallerna med moms till Frimans. Moms som de inte betalat in till Skatteverket.
Frimans har däremot betalat momsen som angetts på fakturorna och helt enligt mervärdesskattelagen dragit av motsvarande belopp.
Men det är här frågan om god eller ond tro uppstår.
Visste Frimans om att ett momsbedrägeri pågick i leverantörskedjan? Ja, påstår åklagaren och hävdar ond tro. Absolut inte, säger Frimans och hävdar god tro.
Om man handlar i ond tro, det vill säga är medveten om, eller borde förstå / misstänka att momsbedrägeri pågår i leverantörskedjan, och ändå gör affärer, förlorar man helt sin avdragsrätt enligt direktiv från EU.
MER OM hur åklagare och domstolen bedömde frågan om god och ond tro i Friman-fallet, se artikel på föregående sida!
Lars-Magnus Jansson
Registrerat i Estland. Säljer till A utan moms.
Företag D
Registrerat i Sverige eller annat land.
Vanligt är att samtliga bolag i kedjan kontrolleras av en eller flera personer men företräds officiellt av” målvakter” som inte har någon insyn i verksamheten.
16 TID & SMYCKEN 1 / 06