Tid & Smycken Nr 4 /2017 Tid & Smycken Nr 4 2017 | Page 16

EU : s stater tros ha förlorat 1 600 miljarder i karusellbedrägerier

BEDRÄGERIER I OLIKA FORMER dominerar i dag den ekonomiska brottsligheten . Hur mycket som svindlas på Internet är det ingen som vet , inte ens bankerna , som oftast drabbas , vill uppge några siffror . Men i den takt som anmälningar av it-relaterade brott ökar , är siffrorna svindlande .

MOMSBEDRÄGERIER är en annan typ av ekonomisk brottslighet som bara ökar och ökar .
Så kallade ” karusellbedrägerier ”, av den typ Friman & Co påståtts varit inblandade i , har hittills kostat EU : s medlemsstater mer än 1 600 miljarder kronor i uteblivna momsintäkter – en uppskattad och sannolikt alldeles för låg siffra .
KARUSELLBEDRÄGERIER innebär att man via handel med bolag köper momsfritt från ett annat EU-land och säljer med moms i hemlandet , dock utan att betala den utgående momsen .
Varorna , som man oftast handlar med är sådana som har högt värde och är lätta att transportera över gränserna , till exempel elektronisk utrustning som mobiltelefoner och datorer men också ädelmetaller och utsläppsrätter .
Bedrägerierna är noga planerade och innefattar ofta flera bolag , en del som företräds av målvakter , ikallade ” Missing Traders ”.
När skattemyndigheterna sedermera hinner ifatt transaktionskedjan med momspengar , är företrädarna för bolagen nästan alltid försvunna . Och de pengar som man undanlåtit att betala in i moms har förts över till utländska bolag , där de oftast är oåtkomliga för myndigheterna .
Exempel på Karusellbedrägeri
Företag A
A köper varor från företag i Estland för 100 miljoner kr momsfritt
Företag B
Registrerat i Sverige , Säljer varorna till C för 125 milj inkl moms . C betalar inte den utgående momsen , 25 milj , till Skatteverket . Innan detta upptäcks töms bolaget och likvideras . Företrädana för bolaget försvinner .
DET FALL , som nyligen avgjordes i Stockholms tingsrätt – och där bland annat Frimans funnits med , sannolikt utan faktisk vetskap om sin egen roll – skiljer sig dock från gängse mönster , då aktörerna , i huvudsak från de baltiska staterna , greps , häktades och dömdes . Några momspengar fanns dock inte kvar att hämta .
Det troliga är att den här kedjan av företag som startats med avsikt att senare likvideras , och ” legitima ” företag som sköter sina skatteaffärer , ingår i ett noga planerat upplägg , där de verkliga förövarna lyckats hålla sig helt utanför Ekobrottsmyndighetens utredning .
Så här kan ett skolexempel i ett karusellbedrägeri se ut :
FÖRETAG A i Sverige köper varor för 100 miljoner kronor från Företag B i till exempel Estland . Eftersom omvänd skatteskyldighet råder , betalar A ingen moms .
Företag A säljer varorna vidare till annan svensk köpare , Företag C , för 125 miljoner kronor och skall alltså betala in momsen , 25 miljoner kronor , till Skatteverket . Men då bolaget bildats endast för att ingå i ett momsbedrägeri , struntar man i detta .
Oftast har A uppgett till Skatteverket att man inte kommer att omsätta mer än en miljon kronor om året och därför begärt att få redovisa momsen årsvis . Man har alltså ett helt år på sig att genomföra flera köp utan att behöva redovisa någon utgående moms .
På det första köpet har Företag A alltså tjänat 25 miljoner kronor .
När Skatteverket så småningom kommer A på spåren , har pengarna försvunnit via en rad banktransaktioner .
Registrerat i Sverige . Köper varorna från A för 125 milj . inklusive moms . C drar av momsen . Om han kan misstänka eller ana att det pågår ett momsbedrägeri i ledet , och fullföljer affären , handlar han i ond tro och förlorar sin avdragsrätt .
Företag C
C säljer varorna vidare till ett eller flera företag i Sverige med moms eller till annat land utan moms . C kan betala den utgående momsen och fortsätta verksamheten , eller inte betala momsen , tömma bolaget och likvidera .
Bolagets företrädare står heller inte att nå Inte sällan ingår det företag i kedjan som betalar och drar av moms enligt skattelagen , företag som skall framstå som legitima och förvilla skattemyndigheterna .
I FALLET DÄR FRIMANS varit inblandat har dock frågan handlat om handeln till viss del varit förenlig med god eller ond tro .
Frimans har köpt ädelmetaller , främst platina och silver från tre olika bolag . De tre bolagen , med baltiska företrädare , har alltså sålt metallerna med moms till Frimans . Moms som de inte betalat in till Skatteverket .
Frimans har däremot betalat momsen som angetts på fakturorna och helt enligt mervärdesskattelagen dragit av motsvarande belopp .
Men det är här frågan om god eller ond tro uppstår .
Visste Frimans om att ett momsbedrägeri pågick i leverantörskedjan ? Ja , påstår åklagaren och hävdar ond tro . Absolut inte , säger Frimans och hävdar god tro .
Om man handlar i ond tro , det vill säga är medveten om , eller borde förstå / misstänka att momsbedrägeri pågår i leverantörskedjan , och ändå gör affärer , förlorar man helt sin avdragsrätt enligt direktiv från EU .
MER OM hur åklagare och domstolen bedömde frågan om god och ond tro i Friman-fallet , se artikel på föregående sida !
Lars-Magnus Jansson
Registrerat i Estland . Säljer till A utan moms .
Företag D
Registrerat i Sverige eller annat land .
Vanligt är att samtliga bolag i kedjan kontrolleras av en eller flera personer men företräds officiellt av ” målvakter ” som inte har någon insyn i verksamheten .
16 TID & SMYCKEN 1 / 06