Tingsrättens dom mot Frimans : Åtalet för skattebrott ogillas
TINGSRÄTTEN i Stockholm ogillade åtalet mot Björn Friman för grovt skattebrott och undanröjde Robert Friman & Company AB : s företagsbot om fyra miljoner kronor . Däremot fälldes Björn Friman för vårdslös skatteuppgift och straffas med dagsböter . Frimans medarbetare Thommy Falck frias helt från anklagelsen om medverkan till grovt skattebrott .
Övriga aktörer döms till fängelse från 2-6 år . En frias helt .
ÅTALET mot Björn Friman har handlat om ond eller god tro . Rättens bedömning är att Friman AB och Björn Friman vidtagit en rad åtgärder för att försäkra sig om att handeln med ädelmetaller var klanderfri . Man finner inget stöd i utredningen för att Björn Friman hade faktisk kännedom om att Frimans ingick i ett momsbedrägeri .
ÅKLAGAREN har dock anfört att det funnits många varningssignaler om att bedrägerier förekom . 11 punkter för att vara exakt .
Bland annat att det är allmänt känt att det förekommer momsbedrägerier i ädelmetallsbranschen . Och att det under den aktuella perioden gjordes många byten av leverantörer . Vidare hävdar åklagaren att överlåtelsekedjan av metallerna varit onödigt tillkrånglad .
En varningssignal skulle också varit att det rörde sig om stora mängder platina , och att handeln inte är lönsam utan höga raffineringskostnader , som därför förutsätter någon form av bedrägeri .
Men den mest gälla varningssignalen enligt åklagaren , borde ha varit att en stor tysk köpare av Frimans ädelmetaller , 2016 drog sig ur vidare handel , då man inte kunnat få tillfredsställande svar på vissa avmetallernas exakta ursprung . Mot denna bakgrund menar rätten att Frimans borde ha förstått att det förekom momsbedrägerier i leverantörskedjan . Rätten anser därför att Frimans sedan april 2016 handlat i ond tro och som en följd inte haft rätt att dra av ingående moms , motsvarande drygt 30 miljoner kronor .
BJÖRN FRIMAN HÄVDAR bestämt att varken han eller någon annan på företaget misstänkte att det försiggick momsbedrägerier i leverantörskedjan . Även om man saknade rutin vad gäller handel med ädelmetaller , kände man till frågan om ond och god tro , och därför hade man samråd med bland annat en stor revisionsbyrå och en advokatfirma och upprättade en lista med ” varningssignaler ”.
Just detta är något som åklagaren använder som argument för att Frimans var medvetna om att momsbedrägerier förekom i handeln med ädelmetaller , och detta skulle alltså vara tillräckligt för att man medvetet handlade i ond tro .
Björn Friman framhöll i rätten att man gjort allt som varit möjligt för att uppfylla kraven på god tro . Förutom upprättandet av listan med varningssignaler , menar han att man fick uppgifter om att metallernas ursprung var Sverige , och en förfrågan hos fem certifierade metalluppköpare om man ville handla med Frimans – och som alla svarade positivt på – var garantier nog och att man kunde gå vidare med handeln .
BJÖRN FRIMAN har överklagat domen till Hovrätten . Läs hela domen på tidochsmycken . se
Illa skriven dom med många motsägelser
DEN 65-SIDIGA DOMEN är i delen om åtalet mot Björn Friman anmärkninsgvärd . Inte nog med att den sin helhet är illa skriven och delvis svårförståelig – rätten har själv formulerat frågor som åklagaren inte gett stöd för , och sedan själv besvarat dem .
Det finns inte plats för att ta upp varje punkt som vi finner anmärkningsvärd i domen , men här följer några som sticker ut extra .
DEN AVGÖRANDE frågan är om Björn Friman handlat i ond tro , det vill säga motsatsen till god tro , vars innebörd är att man är ovetande om ett bestämt missförhållande . I Frimans fall om Björn ” känt till eller borde känt till att man genom sina inköp deltog i transaktioner som utgjorde momsbedrägerier ”. För detta har åklagaren haft bevisbördan .
I sin sakframställan , som inte finns återgiven i domen , men som finns på ljudfiler för Hovrätten att ta del av , säger åklagaren : ” Momsbedrägeriet var så förslaget genomfört att huvudmännen ( i de tre övriga bolagen som stod åtalade ) att även bolagens revisorer har lurats och vilseletts , trots full insyn i bolagens räkenskaper .”
I sin slutplädering vänder hon sig till Björn Friman och säger : ” Och om du hade skrapat lite på ytan hade du kunnat upptäcka vad som pågick .”
Vad åklagaren hävdar är alltså att Björn Friman , som inte hade insyn i bolagen , skulle ha upptäckt bedrägerier som inte ens bolagens revisorer , med insyn i räkenskaperna , hade gjort .
Synnerligen motsägelsefullt och anmärkningsvärt .
TINGSRÄTTEN KONSTATERAR I DOMEN att utredningen inte styrkt att Björn Friman haft någon faktisk kännedom om vad som förevarit i tidigare transaktionsled . Detta kan bara tolkas som att rätten funnit att Björn Friman handlat i god tro . Ändå anser man att att han handlat i ond tro och finner honom skyldig till att ha lämnat vårdslösa skatteuppgifter .
För en lekman är detta ett motsägelseförhållande som är svårt att förstå . Icke skyldig men ändå skyldig .
EN ANNAN ANMÄRKNINGSVÄRD omständighet i domen är att rätten återger elva punkter som åklagaren anser har utgjort ” varningssignaler ” om att momsbedrägerier pågått , och som Björn Friman borde ha uppfattat . Det visar sig att dessa punkter presenterade åklagaren först i sin sluplädering , vilket inte gav Björn Friman någon chans att bemöta dem .
Flera av dessa punkter sammanhänger med påståendet att stora mängder ädelmetaller , och särskilt platina , har levererats till en renhet och till ett pris som borde ha skapat frågetecken .
TINGSRÄTTEN SKRIVER att det av utredningen framgår att Friman AB och Björn Friman under hela denna tid vidtagit en rad åtgärder för att försäkra sig om att handeln med ädelmetaller var klanderfri .
Björn Friman har vid varje deklarationstillfälle gjort nogranna kontroller hos Skatteverket av de bolag som man handlat med . Inte vid något tillfälle har Skatteverket informerat honom om några oegentligheter .
Under förhandlingarna vittnade två skattetjänstemän , och när de tillfrågades av försvaret vilka ytterligare kontroller Björn Friman kunde ha vidtagit , kunde de inte ge något ytterligare exempel .
Dessa vittnesmål har rätten undvikit att kommentera .
HOVRÄTTENS BEDÖMNING om ond eller god tro , kommer att få prejudicerande betydelse för handel med ädelmetaller .
Lars-Magnus Jansson
12 TID & SMYCKEN 4 / 17