• rör sig mer i texten, och integrerar information från novellen med egna upplevelser för att förtydliga sitt resonemang
• drar logiska och rimliga slutsatser om textens budskap, och slutsatsernas koppling till resten av resonemanget är relevant och tydlig
Uppbyggnad De resonemang som lärarna bedömt som välutvecklade och väl underbyggda kännetecknas av att de har en genomtänkt logik som underlättar läsningen. Eleverna väljer den uppbyggnad som passar resonemanget bäst och samma elev kan ha med både sammanfattningar av novellens handling som följer kronologin och exempel i en ickekronologisk ordning för att understödja sitt resonemang.
Resonemangen balanserar huvudsakligen väl mellan översiktliga beskrivningar som läsaren behöver för att förstå och detaljerade resonemang kring någon fråga som engagerar eleven. Som tidigare nämnts har eleven fokus på novellens budskap och de slutsatser hon eller han drar av detta, vilket gör att novellens handling ofta återges mycket översiktligt men ändå väl sammanfattat. Eleverna är ganska klara och koncisa i sina resonemang och upprepar sig oftast inte trots att de ibland uppehåller sig vid samma fråga under förhållandevis stor del av resonemanget. Ett exempel är resonemang nummer 8 där eleven ganska utförligt resonerar kring vikten av att visa varandra respekt. Eleven ger då flera exempel på hur bristen på respekt tog sig uttryck hos Ninni vilket sammantaget gör att beskrivningen blir fördjupad och förtydligad men inte tjatig.
Resonemangen består ofta av flera led som kopplas ihop med varandra, i exempel nummer 9 skriver eleven så här:
Jag tror att Ninni känner sig ledsen och rädd och hon är för det mesta tyst. Innan Ninni kom till familjen så bodde hon hos en tant. Tanten var inte så snäll mot Ninni. Hon var ironisk och iskall och hon skrämde Ninni så att hennes konturer bleknade och tillslut så blev hon osynlig. Därför så tror jag att Ninni känner sig ledsen och rädd.
Det första och det sista ledet är tydligt sammankopplade.
Eleverna kan i resonemangen också beröra händelser ur olika perspektiv. Så här skriver eleven i det nionde resonemanget: Alla tycker att Ninni ar förändrats och har blivit värre än lilla My. Detta kan tolkas som att eleven försöker fånga novellens beskrivning av Tootickis reaktion när Ninni biter muminpappan i svansen. Alla blir glada för att hela Ninni plötslig syns utom muminpappan som blir arg och Tooticki som konstaterar att” ni har förändrat ungen så att hon är värre än lilla My”. Det är ett exempel på ett perspektivbyte, det som är positivt kan också ha en negativ sida för vissa.
Sammanfattningsvis kännetecknas de resonemang som lärarna bedömt som väl utvecklade och väl underbyggda när det gäller aspekten uppbyggnad av att eleverna
• bygger upp sina resonemang genomtänkt och logiskt utifrån de behov som resonemanget för med sig snarare än efter en strikt kronologi
• fokuserar och fördjupar sina resonemang kring budskapen de slutsatser man drar kring detta
20 Kommentarmaterial till kuNSKApskraven i sveNSKA och sveNSKA som andraspråk