Sveriges PapegojMagasin
30
Livets träd - Att rädda kappapegojan
fortsättning
Tråkigt nog har skogshuggare och industrifolk under de senaste 350 åren decimerat Sydafrikas yellow
- woodskogar och tagit stora mängder timmer för
användning till järnvägssliprar och till gruvindustrin
efter den ekonomiska högkonjunktur som kom efter
upptäckten av guld och diamanter.
Vad skedde då med kappapegojan?
De är nu bland de mest hotade papegojorna på jorden med färre än 1 000 vuxna fåglar kvar i det fria
och med konstant hot om svält och sjukdomar.
Faktum är att efter århundraden med skogsavverkning är specialister i den afrikanska bergsskogen
(“Afromontane”) svåra att finna dessa dagar. Papegojorna hänger kvar tack vare sin intelligens som
tillåter dem att bokstavligen “planera” för att anpassa sig till de drastiska förändringarna i skogshabitaten vilka de är beroende av. Vi behöver återupprätta dessa skogar; annars kommer vi förlora inhemska arter som inte kan ersättas.
Kappapegojorna utvecklades under miljontals år
genom att specialisera sin diet på att fokusera på
de mycket näringsrika och historiskt enormt rikliga
yellowwood‐frukterna. Tusentals efter tusentals
kappapegojor besökte dessa urgamla skogar och var
livligt sysselsatta som honungsbin, flyttat från födoställe till födoställe och spritt tusentals frukter till
marken vilket satt fart på dessa skogsjättars nästa
generation. Dessa karismatiska papegojors öde var
länkat under tusentals år med dessa stora skogar till
ömsesidig nytta. Eller var de det?
Vår forskning indikerar att förstörelsen av Sydafrikas yellowwood‐skogar var så katastrofal och så
omedelbar att kappapegojorna som kommer till
samma skogar idag beter sig mer som en introducerad art. De söker nya möjligheter till föda som de
som art inte tidigare har stött på och kämpar för att
finna ett nytt hållbart livssätt i ett betydligt annorlunda landskap.
Kappapegojorna anses vara en av de mest intelligenta papegojarterna i fångenskap. De är
anpassningsbara och framstår som opportunistiska
generalister som livnär sig på tillgänglig föda.
Det har varit vår uppgift de senaste 5 åren att fastställa hur vi bäst hjälper dessa hotade papegojor
att på ett hållbart sätt leva kvar inom deras historiska utbredningsområde.
Under tidigt 70‐tal hade kappapegojornas kustnära
sommarfödoplatser degraderats i sådan grad
att de inte längre kunde lita på dem som säsongsmässiga födoresurser så nödvändiga för deras
ekologi. Denna situation markerade slutet på deras
dagliga plundringståg till de kustnära
områdena och deras ökande beroende av exotiska
födoresurser som var tillgängliga under
sommarmånaderna. Det var då de upptäckte en ny
växt i regionen, i de första kommersiella
produktiva pekanträdgårdarna, som började ge väldiga mängder från mitten av 70‐talet.
Så startade “pekankrigen” under vilka tusentals
kappapegojor sköts ihjäl eller fångades i nät i
fruktträdgårdarna. Bevarandemyndigheter klev in
alltför sent och stoppade skjutandet genom att
betala ut kompensation åt bönderna. Kappapegojorna försvann från kustområdena under 80‐ talet
och har sedan dess inte synts till.
Nuförtiden lever de återstående kappapegojorna
på plommon från Japan, pekannötter från USA,
ekollon från England, acaciafrön och eucalyptusblommor från Australien, Chinaberryfrukter
(Mahognyfamiljen) från Sydasien (bild nästa sida)
och Jacarandaskidor från Sydamerika – vilka alla har
ersatt yellowwood‐frukterna som de tidigare var beroende av för största delen av sin föda.
Sveriges PapegojMagasin
fortsättning nästa sida