Fotograf © Rodnick Biljon
Sveriges PapegojMagasin 31
Livets träd - Att rädda kappapegojan fortsättning
För hundra år sedan så hade det funnits lundar med fruktbärande träd någonstans längs bergskedjan året runt – lundar som kunde utfodrat de nutida existerande kappapegojpopulationerna många gånger om .
Deras nya diet innehåller alltför mycket fett och socker och brister mellan januari och mars när det inte finns något att äta . Under torrår verkar svältande och undernärda papegojor bli mer mottagliga för virussjukdomen PBFD (” Psittacine Beak and Feather Disease ”; en dödlig fjäder‐ och näbbsjukdom som dessutom hämmar immunförsvaret ).
År 2011 upptäckte vi en 100 % ‐ig infektionsgrad på 48 prover tagna från en lokala population på cirka 275 kappapegojor . Minst sagt alarmerande ! Vad orsakar detta utbrott ? Vår forskning indikerar att deras nya diet och den begränsade tillgången till föda i slutet av sommaren är bidragande orsaker .
Vi tittar för närvarande på i vilken omfattning vilda kappapegojpopulationer är inavlade och om låg genetisk variation kan bidra till ökad mottaglighet . Vår forskning har avslöjat att PBFDvirusstammen som attackerar den vilda populationen är inhemsk och har troligen funnits där under lång tid .
En kappapegoja äter på en exotisk frukt från Sydasien . Bristen på föda under den tidiga sommaren kräver tillgång på ett urval icke inhemska födoämnen .
Idag ödslar papegojorna inte ens tid på att leta efter fruktbärande yellowwood‐träd eftersom det finns så få honträd som bär frukt . Faktum är att de “ vet ” när dessa lundar är redo , vilket sker vart tredje år .
Det är vårt ansvar att återupprätta Sydafrikas afrikanska bergsskogar med yellowwood‐träd till sin forna glans och att alltid arbeta för att sporra positiva förändringar för de vilda kappapegojorna .
År 2011 lanserade vi ” iziKhwenene ” ‐projektet i Amathole-bergskedjan i Sydafrika . Våra huvudsakliga mål var att plantera våra första 25 000 inhemska träd och sätta upp 600 holkar
fortsättning nästa sida
Sveriges PapegojMagasin