Konservatorutbildningen
Svenska föreningen för textilkonservering 26 Dec 2017
färgtemadag och tvättgruppen( Märta Andersson, Margareta Bergstrand, Eva Florén, Inger Lavesson-Ulfeby, Margareta Langert, Maud Marcus) som arrangerade en dag om tvätt med föreningens egna medlemmar, Frantisek Makes som talade om tvätt och vatten samt Ann-Britt Carlsson som talade om kemtvätt.
Dokumentationsgruppen gjorde under hösten 1980 ett utskick med förslag på konserveringstekniska termer och deras betydelse för att ena SFT-medlemmar om vilka ord som skulle användas. Orden eller begreppen var: reda, helt underlaga, underlaga, zinka, utsläta / slätlägga, spänna, ränna, kanal / strumpa, relä, kelim, klistring / laminering. Man fick också komplettera listan med egna förslag. De svar som finns i SFT: s arkiv är från Nordiska museet, Armémuseum, Lykke Shartau-Schéle och Gunvor Klingberg. Ordet underlaga ansågs vara kanslisvenska och påminna om upplaga vid bokutgivning. Förslag var att istället använda ordet förstärka. Zinka ansågs som en snickeriterm, relä uppfattas som en teknisk term för elektriska apparater.
Vid höstmötet 1985 föreläste Britt Törnell från JÄMO om jämlikhet. 1988 anordnade föreningen en dag om textila material i Borås. Börje Reis föreläste om fiberanalys, syntet och blandmaterial, Orvar Ragnander om färg och efterbehandling, Christina Rinaldo föreläste om gamla vävtekniker och berättade om sin studieresa till Kina. Man gjorde också besök på Högskolan, på Statens provningsanstalt, på Kasthall och på Tekomuseum. 1987 deltog Irma Wallenborg, Eva Vahlne och Marianne Lundeberg i en tre veckor lång kemikurs i Ungern för Ágnes Tímar Balázy. 1994 förlades höstmötet till Köpenhamn där NKF hade kongress samma vecka. Mötet samordnades med nordiska kollegor med föreläsningar på temat ytbehandling av textil och studiebesök den andra dagen. På höstmötet 2005 föreläste Joy Boutrup om slingade band och snoddar.
Inför ett arbetsmöte om packning och transport av föremål skickades en enkät ut av SFT genom Marie Wallenberg. Fjorton utförliga svar inkom. I ett svar beskrivs lådorna som” kejsar” och instruktionen att det ska uttalas med k och inte tje-ljud för att det var en försvenskning av engelskans cases. Lådorna beskrivs som de lådor pop-band har instrument i.
Konservatorutbildningen
Flera av föreningens medlemmar var mycket engagerade i utbildningsfrågan och det fanns en arbetsgrupp som kallades utbildningsgruppen( AnneMarie Dahlberg, Ulla Häglund, Ingrid Josephsson, Kalli Klement, Margareta Langert, Märta Lindström, Eva Möller och Irma Wallenborg). Det tog ca tjugo år av arbete och utredande innan den slutliga utredning som faktiskt ledde till att en konservatorutbildning kom till stånd blev klar.
1963 överlämnade NKF: s svenska sektion en skrivelse till konsthögskolan där man begärde en utredning av utbildning för konservatorer. En arbetsgrupp tillsattes där bl. a. Björn Hallström, föreståndare( motsvarigheten till dagens rektor) för Kungliga Konsthögskolans Materialinstitut ingick. Utredningen var helt inriktad på målerikonservering och 1964 presenterade gruppen ett förslag. Förslaget och remissvaren på detta lade grunden för en försöksverksamhet med en konservatorutbildning mellan åren 1965-69.
Föreningen fyller 50år 19