SAKU ry | Hyvinvoinnin väylät svenska (2019)

4. UTbildnings- anordnarens ledning 6 Läroinrättningen ska ledas som en social gemenskap som består av anställda och studerande. En särskild utmaning för ledarskapet i yrkesutbildningen är samarbetet med arbetslivet som är ett nätverksarbete. Lärande i arbetslivet är verksamhet som grundar sig på avtal mellan utbildnings- anordnarens ledning, chefer, lärare och arbetsplatshand- ledare som arbetar i olika organisationer. Detta innebär att utbildningsanordnarens ledning och de pedagogiska cheferna på yrkesläroanstalterna förutsätts leda den egna organisationen och dessutom ha kunskap i nätverksarbetet med direktörerna och cheferna i arbetslivet. Utgångspunkten för ledarskap med sikte på välbefinnande är att främjande av välbefinnande anses vara lika viktigt i utbildningsanordnarens verksamhet som den pedagogiska uppgiften och att välbefinnandet följs upp med lika stort allvar som ekonomiska siffror. Främjandet av välbefinnandet ska vara synligt i alla dokument som styr utbildningsan- ordnarens verksamhet: i strategin, kvalitetsmätverktygen, verksamhetsplanerna, personalplanerna och studieguiderna. Mål för arbets- och funktionsförmågan ställs upp både i de anställdas och studerandenas planer för utveckling av kunnandet. Dessa mål följs upp som en del av det professio- nella kunnandet och dess utveckling. Ur ett praktiskt perspektiv är det viktigt att framför allt värna om de anställdas välbefinnande eftersom det har en direkt effekt på välbefinnandet i studierna. Välbefinnande- arbetet kan med fördel organiseras som ett samarbete mel- lan personalförvaltningen och studerandevårdsgrupperna. Genom att ta med representanter för arbetsvälmående och arbetshälsa uppnås en allt mer täckande grupp som främjar välbefinnandet i hela gemenskapen. I många utbildnings- anordnares organisationer använder man benämningen välbefinnandegrupp för studerandevårdsgrupperna. Det är också känt att några utbildningsanordnare har expertgrup- per för utveckling av undervisningens innehåll. Genom ett samarbete mellan denna expertgrupp och välbefin- nandegrupperna kan man främja välbefinnandet genom att utveckla undervisningens innehåll. Det effektivaste sättet att påverka en individs välbe- finnande är att rikta åtgärder till hela gemenskapen. En individ kan uppmuntras genom motions- och kultursedlar, men gympa, spelturer, körer, dansgrupper osv. förstärker förutom individens välbefinnande även samhörigheten. Informationsinslag, pausgympa samt plank-, knäböjs- och trapputmaningar som ordnas vid sidan av vardagsarbetet och studierna är små påminnelser för hela gemenskapen om hur var och en kan ta hand om sitt eget välbefinnande. Små saker som berör hela gemenskapen sker emellertid inte av sig själv – för att åstadkomma dem krävs ledarskap. Den gamla modellen för ledarskap enligt vilken "20 % består av att ge order och anvisningar och 80 % av övervak- ning" gäller också ledarskap med sikte på välbefinnande. Om man inte övervakar huruvida order och anvisningar efterföljs, kommer de att efterföljas endast då de upplevs som viktiga för en själv. I Finland har man undersökt det strategiska välmåen- det under tio års tid, och undersökningsrapporterna finns tillgängliga på webben utan kostnad. Ossi Aura och Guy Ahonen har också publicerat en bok om ledning av strate- giskt välbefinnande (Strategisen hyvinvoinnin johtaminen) där de beskriver den teoretiska bakgrunden till fenomenet, presenterar exempelfall och beskriver hur ledarskap för strategiskt välbefinnande genomförs i praktiken. 4.1 Teser för ledarskap med sikte på välbefinnande Som grund för teserna för ledarskap med sikte på välbefin- nande används Ossi Auras och Guy Ahonens grundval för ledning av strategiskt välbefinnande (se t.ex. lyhin.fi/saku81; på finska). 1) Den högsta ledningen ansvarar för välbefinnandet som helhet Den högsta ledningen är ansvarig, det vill säga leder och skapar resurser för välbefinnande. Med ledarskap avses i synnerhet ledarskapssystemet: innehåll och mål som stöder kraven på verksamheten, tydliga ansvar och roller, omfattande mätverktyg samt övergripande rapportering och analyser av effekterna. Utan verkligt ledarskap från den högsta ledningen förblir välbefin- nandet i arbetet och studierna fristående åtgärder och åtgärder som i sig är viktiga för att reparera trasiga människor och arbetsgemenskaper. Ledningen försäkrar sig om att välbefinnandet stöder kraven på verksam- heten. 2) Chefen är den viktigaste aktören när det gäller välbefinnande

SAKU ry | Hyvinvoinnin väylät svenska (2019) | Page 6