Tema 8: Problem ska inte förnekas - men lösn
Facket måste kontrollera kapitalstr
På detta uppslag klargör vi varför Alliansen och företagarna ser frågan om
att riva upp de lagar och avtal som reglerar löner och övriga villkor på den
svenska arbetsmarknaden som den viktigaste. Det handlar om att få total
kontroll över arbetsplatsen och krossa arbetarnas traditioner av att strejka för
att tvinga igenom förbättringar mot arbetsgivarnas vilja.
Den väldiga kapitalexporten från
Sverige utgjorde ett första slag mot industriarbetarna. Då kapitalet
flyttar utomlands, då flyttar även
industrijobben. Svenska storföretag har ökat antalet anställda med
400 000 under en tjugoårsperiod
fram till år 2011. Men ökningen
skedde bl a i Asien och i Latinamerika - inte i Sverige. Här hemma
har industrijobben minskat dramatiskt. Detta trots företagens enorma
vinster. Bara de 75 viktigaste företagen på Stockholmsbörsen gjorde
327 miljarder i vinst ifjol. Men
pengarna går inte till investeringar
för att säkra jobben i Sverige.
Nästan 60 procent av vinsten beräknas gå till aktieägarna. Sedan
investeras det alldeles för lite i
Sverige. Då industrin försvinner,
försvinner även jobben och skatteinkomster som tidigare bidragit
till att finansiera offentliga sektorn.
Enligt SCB minskade antalet arbetstillfällen inom tillverkning och
utvinning med 75 000 mellan åren
2008-2012.
Bemanningsföretagen innebar ett
andra slag. Den arbetsgivare som
använder sig av ett bemanningsföretag inträder inte i ett arbetsgivarförhållande mot de anställda, med
det ansvar som detta innebär. Då
industriföretaget Volvo använder sig
av bemanningsföretaget Lernia för
att skaffa fram arbetare köper Volvo
enbart en tjänst. Om arbetsbrist
24
skulle uppstå gäller inte vanliga
uppsägningsregler. De arbetare som
utför arbete åt Volvo har nämligen
inget anställningsförhållande med
Volvo, utan bara med bemanningsföretaget Lernia. Och bemanningsföretaget utför inget eget arbete
– det förmedlar ”bara” arbetskraft.
Därför kan inte de anställda kräva
att uppsägningsreglerna ska följas av
bemanningsföretag (som Lernia).
Löntagarnas brist på rättigheter
gäller även i andra sammanhang än
vid uppsägning. Rätten till medbestämmande (MBL) vid större
förändringar försvinner; om en
konflikt uppstår på arbetsplatsen
gäller inte anställningsskyddet
(LAS), osv. Genom systemet med
bemanningsföretag kan ett industriföretag som Volvo slippa det
regelsystem som gällt på svensk
arbetsmarknad sedan 1970-talet.
Löntagarnas rättigheter försvinner
genom arbetsfördelningen mellan
det producerande företaget och
bemanningsföretaget, som fungerar
som en arbetsförmedling (utan
egen produktion). Bemanningsföretagen ändrar styrkeförhållandena
till löntagarnas nackdel. De anställda kastas över 50 år tillbaka i tiden.
Inom EU råder idag i praktiken fri
arbetskraftsinvandring. Byggnadsarbetare som arbetar åt en firma,
exempelvis från Polen, gör detta till
långt lägre löner och sämre villkor
Valmanifest 2014 | Nya Arbetartidningen nr 69
än vad svenska kollektivavtal och
arbetsrättsliga regler föreskriver.
Detsamma gäller för lastbilschaufförer anställda av ett bulgariskt
företag som bedriver verksamhet i
Sverige. Systemet slår ut byggjobbare och lastbilschaufförer som
arbetar efter svenska kollektivavtal.
Ofta går det till så att en svensk
huvudentreprenör (företag) inom
byggbranschen åtar sig ett uppdrag.
Sedan hyr den svenska huvudentreprenören in underentreprenörer
från andra länder. Arbetare från
Polen och Bulgarien (eller andra
länder) tvingas ofta leva under
slavliknande förhållanden.
Även när det gäller den utomeuropeiska arbetskraftsinvandringen
har företagens positioner stärkts
kraftigt. Tidigare fick ett företag
enbart anställa utländsk arbetskraft,
exempelvis från Filippinerna, om
det rådde brist på personal inom en