Camilla och Santeri seglade från Helsingfors i juli 2022 med s / y Sipi , en Nauticat 42
MED ALLA CERTIFIKAT I SKICK , passen stämplade , tankarna och skafferiet fyllda kastade vi loss från Panama City , ut på en ny ocean . För oss var det ganska självklart att vi skulle stanna på Galapagos . Det är ett ställe båda av oss drömt om att resa till och en bucketlist dykdestination . Det unika geografiska läget har skapat geologiska och biologiska underverk . I sömmen mellan de två hemisfärerna är öarna hem för både tropiska och arktiska djur i behov av skydd . Galapagos ligger dessutom på rutten från Panama över Stilla havet till Franska Polynesien .
Eftersom vi seglar på tumanhand kändes det vettigt att dela upp , den annars över 4000 sjömil långa seglatsen , i två etapper . Den första ca . 1000 sjömil och den andra ca . 3000 sjömil . Många seglare väljer att inte ta i land på Galapagos . Dels för att det är dyrt och dels för att båten måste uppfylla en del krav , så som en septiktank och ett relativt nymålat botten .
Seglatsen mellan Panama och Galapagos är ökänd för att vara vindlös . Flera bekanta hade varnat oss och berättat historier om en veckas motorseglatser . Väderleken såg förhållandevis lovande ut när vi lämnade Panama . Tack vare Starlinkens satellitnät kunde vi regelbundet uppdatera väderleken och vi lyckades segla nästan hela vägen vid kanten av ett vindområde . Till slut blev det en snabb och skön seglats med endast några timmar motorseglande vid ankomsten till Galapagos .
UNDER DE FÖRSTA DYGNEN såg vi mycket stockar och skräp i vattnet som följde med strömmen i Panamabukten . Vi försökte hålla utkik för att undvika kollision , men konstaterade snabbt att det är ganska omöjligt i stora vågor . Vi
20
GALAPAGOS – att segla i Darwins fotspår
Bleke mellan öarna