träffade en stock , men den var som tur ganska murken och gjorde ingen skada . Den första natten var relativt hektisk med mycket fraktfartygstrafik . På vägen korsade vi också ekvatorn och Neptunus fick sig en slurk av den bästa skeppsrom vi har ombord . Det mest spännande var kanske ändå att vi fick besök av den Colom bianska sjöbevakningen ungefär 200 sjömil från närmaste kust .
När vi närmade oss Galapagos vattenområde såg vi en stor skillnad i både fågel- och marinlivet . Vi såg stim av tonfisk , stora flockar av delfiner , flera hajar och en stor val . Det är förbjudet att fiska på Galapagos vattenområde och det märktes tydligt . Före vi startade motorn den sista dagen dök Santeri ännu en gång för att kolla hur båtens botten såg ut . Det var en utmaning i sig med rullande hav , men rapporter om nyfikna hajar , gjorde det extra spännande .
ALLA INTERNATIONELLA SEGELBÅTAR som kommer till Galapagos måste checka in vid San Cristobal . Då vi startade från Panama meddelade vi vår agent Javier från Galapagos Yacht Agents , vår ungefärliga ankomsttid samt 48 timmar före och vid ankomst . Han förmedlade informationen till alla myndigheter som bekräftade att dom kommer ombord följande morgon . Vi hade fått en lång lista på krav och utrustning av agenten så vi tog fram allting på kvällen för att ha det färdigt följande morgon . Bra var det , för det blev ganska trångt ombord på Sipi då 11 glada tjänstemän dök upp . Det var polis , tull och immigration , armé , sjöbevakning , biosäkerhetsmyndigheten , läkare , två personer från turist byrån , två dykare och en representant för agenten .
Inspektionen var som en blandning av en finsk besiktning , normal formalia vid ankomst till nytt land och biosäkerhetscheck . Tjänstemännen kollade till exempel datum på brandsläckare , om soporna var sorterade i glas , metall , plast och bioavfall . Läkaren gick igenom alla mediciner och recept . Biosäkerhets personen gick igenom köket och tejpade igen vår frys som innehöll både rött kött och kyckling . Dom undersökte att motorrummet och pilsen såg städade ut . Båda septiktankarnas storlek och placering kollades också . Allt fotades och dokumenterades . Vi fick fylla i ungefär 15 st . blanketter . Medan vi ombord gick igenom båten , var två dykare i vattnet och undersökte båtbottnen . Allt som allt tog inspektionen ungefär en timme . Sipi klarade galant av inspektionen och vi kunde pusta ut .
Myndigheterna ombord på Sipi .
Om t . ex . botteninspektionen inte går igenom skickas man ut 50 sjömil från närmaste hamn för att putsa båtbottnen till havs .
MED PASSEN STÄMPLADE och båten godkänd kunde vi äntligen ta oss i land . På de två största öarna finns det ingen småbåtsbrygga på grund av den stora sjölejon populationen . Man måste bokstavligen kliva över sjölejon och mariniguaner för att komma iland eller korsa gatan . Sjölejonen gillar också att hoppa upp i dinghyn för att sova och leka . Ibland välter de omkull jollen . Eftersom det inte finns någon brygga , och man inte kan lämna jollen i vattnet , måste man ta en taxibåt in till kajen . Om aktern på segelbåten är sådan att ett sjölejon kan ta sig upp gör man bäst i att bygga någon form av barrikad .
21
���
Sjölejon som sover vid piren …
… och på stranden vid ankringen , i bakgrunden piren man tar taxibåten till .