Gállok
En gruvfri framtid är möjlig
Hållbar utveckling innebär långsiktig planering
inför framtiden. Kortsiktiga intressen ska inte ges
företräde på bekostnad av framtida generationers
levnadsvillkor. Detta är kärnan i FN:s definition av
hållbar utveckling. Hållbar utveckling står på tre
ben: Ekonomi, miljö och samhälle.
Företag och prospektörer som inte tar hänsyn till lokalsamhällen och miljö, utan bedriver en kortsiktig exploatering av
natur och samhälle, ger oss inte den hållbara utvecklingen med
siktet inställt på natur och kultur i ett längre perspektiv.
Våra resurser är begränsade, vi har ett ansvar inför vår
framtid och vår jord. Dagens modell av ekonomisk tillväxt, som
bygger på ökad konsumtion, är alltså inte modellen för hållbarhet utan snarare en faktor som ger gödning för exploatering av
natur, liv och klimat. Hållbar utveckling innebär hänsyn och framsynthet. Demokrati och miljöhänsyn. Solidaritet och ekonomiskt
förnuft - ett förnuft som ger oss en framtid.
“
Dagens modell av ekonomisk tillväxt är inte
modellen för hållbarhet
Turism ger mer än mineraler
Fjärrstyrning på frammarsch
Turismens exportvärde är ett viktigt bidrag till Sveriges
ekonomi och turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning
har också en avgörande betydelse.
LKAB har i många år använt sig av fjärrstyrning, till exempel
när det handlar om att styra lastmaskiner och bo rrningsaggregat. Forskare vid Luleå tekniska universitet arbetar med att utforma fjärrstyrda gruvor tillsammans med LKAB. Den nya tekniken
kan samla styrningen av flera gruvor till en plats och är en fråga
om arbetsmiljö, organisation, säkerhet, kultur och jämställdhet.
I Norrbotten har 2013 logiintäkterna ökat med 5,1 %, i
Sverige var ökningen 2 %. Turismens exportvärde, mätt som
utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 7,5 % till
106,5 miljarder kronor under 2012, vilket var cirka 85 % mer än
järn och stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så
mycket som den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr).
Forskare på Luleå tekniska universitet har fått uppdrag att
inom 20 år utforma fjärrstyrda gruvor. Med dagens högteknologiska gruvor och det faktum att gruvindustrin gärna anställer
kvinnor, förändras bilden av gruvarbetet. Att ta risker i jobbet
eller kroppslig styrka är inte nödvändigt i samma utsträckning
som tidigare.
Trots svag konjunktur i Europa växer den utländska
turismen i Sverige.
I gruvdebatten upprepas ofta påståenden och
frågor. Här sammanställer och bemöter vi några
av de vanligaste.
Vad ska en inlandskommun som Jokkmokk leva på, om vi
inte ska ha en gruva?
Långsiktigt hållbara näringar är framtiden. Exempel
på sådana är rennäringen, ekoturism och livsmedelsindustrin, där norra Sverige ruvar på några av de finaste råvarorna i världen. Råvaror som aldrig sinar och förädlade kan
ge jobb och inkomst åt många. Det finns också stor potential i
andra samiska näringar och inom såväl samisk som icke-samisk
utbildning. Möjligheterna är oändliga, medan gruvindustrin
bygger på ändlighet. Dessutom visar flera exempel att gruvsatsningar inte ger de kommunala intäkter som förväntas och
att gruvornas arbetskraft bygger på så kallad fly in-fly out.
Renskötselområdet sträcker sig över halva Sverige – det
finns väl plats nog för att bedriva renskötsel, även om det
kommer en gruva?
Renskötselområdet ser stort ut på kartan, men i
verkligheten är det väldigt lite som går att använda. Markerna
är uppstyckade av jordbruk, vägar, järnvägar, vattenkraft,
vindkraft, tätorter, gruvor, skogsbruk och turistanläggningar.
Dessutom gör vädersvängningar att hela området sällan går
att använda samtidigt, då renbetet kan vara låst över stora ytor.
Renskötseln till sin natur är en ekologisk och skonsam djurhållning som är beroende av att djuren kan vandra naturligt över
stora ytor.
50 procent av Jokkmokks kommun har någon form av
naturskydd. Och nästan en fjärdedel av kommunen är
nationalparker. Vi måste ju kunna använda resten av kommunen till något?
så det är naivt att tro att man skulle bygga upp infrastruktur
för miljarder bara för en enda gruva med en livslängd på 15
år. Dessutom påverkar varje gruva avsevärt mycket större yta
än själva dagbrottet, när giftiga utsläpp från gruvdriften sprids
med luften och vattnet.
Gruvan i Gállok ligger ju flera mil från världsarvsområdet
Laponia. Då kan den väl inte hota världsarvet?
Att Unesco utsåg Laponia till världsarv berodde till stor del
på den uråldriga samiska kulturen i området, där renskötseln är
en viktig del. Renskötseln bygger på att renarna flyttar mellan
Endast nationalparksstatusen ger skydd mot gruvverk- fjäll och skog. Vinterbetet i skogslandet, bland annat Gállok, är
samhet - inte de övriga naturskyddsformerna. Nationalparkerna minst lika viktigt för renskötseln som sommarbetet i fjällen. Däri Jokkmokks kommun ligger företrädesvis i fjällområdet. Där
för behövs oförstörda vinterbetesland för att Laponia ska kunna
spelar de en otroligt viktig roll, men värt att påpeka är att de
behålla sin status som världsarv.
delar av kommunen där de flesta människor bor och verkar helt
saknar skydd mot gruvdrift. Dessutom är redan så gott som all
oskyddad mark redan exploaterad av skogsbruk och/eller vattenkraft. Att dessutom anlägga gruvor på dem skulle innebära
enorma störningar både på miljön och befintliga näringar.
Det handlar ju bara om en gruva – det borde det väl finnas
plats för?
Kartbilden på en annan utställningsskärm visar att planer
finns för många fler och betydligt giftigare gruvor än järnmalmsgruvor. Industrin talar ofta om Jokkmokk Mining District,
“
Frågor och svar
Möjligheterna är oändliga,
medan gruvindustrin bygger
på ändlighet.