Gállok Magazine Volume 2014 - Page 6

Gállok En gruvfri framtid är möjlig Hållbar utveckling innebär långsiktig planering inför framtiden. Kortsiktiga intressen ska inte ges företräde på bekostnad av framtida generationers levnadsvillkor. Detta är kärnan i FN:s definition av hållbar utveckling. Hållbar utveckling står på tre ben: Ekonomi, miljö och samhälle. Företag och prospektörer som inte tar hänsyn till lokalsamhällen och miljö, utan bedriver en kortsiktig exploatering av natur och samhälle, ger oss inte den hållbara utvecklingen med siktet inställt på natur och kultur i ett längre perspektiv. Våra resurser är begränsade, vi har ett ansvar inför vår framtid och vår jord. Dagens modell av ekonomisk tillväxt, som bygger på ökad konsumtion, är alltså inte modellen för hållbarhet utan snarare en faktor som ger gödning för exploatering av natur, liv och klimat. Hållbar utveckling innebär hänsyn och framsynthet. Demokrati och miljöhänsyn. Solidaritet och ekonomiskt förnuft - ett förnuft som ger oss en framtid. “ Dagens modell av ekonomisk tillväxt är inte modellen för hållbarhet Turism ger mer än mineraler Fjärrstyrning på frammarsch Turismens exportvärde är ett viktigt bidrag till Sveriges ekonomi och turismens förmåga att bidra till ökad sysselsättning har också en avgörande betydelse. LKAB har i många år använt sig av fjärrstyrning, till exempel när det handlar om att styra lastmaskiner och bo rrningsaggregat. Forskare vid Luleå tekniska universitet arbetar med att utforma fjärrstyrda gruvor tillsammans med LKAB. Den nya tekniken kan samla styrningen av flera gruvor till en plats och är en fråga om arbetsmiljö, organisation, säkerhet, kultur och jämställdhet. I Norrbotten har 2013 logiintäkterna ökat med 5,1 %, i Sverige var ökningen 2 %. Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, ökade med 7,5 % till 106,5 miljarder kronor under 2012, vilket var cirka 85 % mer än järn och stålexporten (57,1 mdkr) och nästan tre gånger så mycket som den svenska personbilsexporten (37,6 mdkr). Forskare på Luleå tekniska universitet har fått uppdrag att inom 20 år utforma fjärrstyrda gruvor. Med dagens högteknologiska gruvor och det faktum att gruvindustrin gärna anställer kvinnor, förändras bilden av gruvarbetet. Att ta risker i jobbet eller kroppslig styrka är inte nödvändigt i samma utsträckning som tidigare. Trots svag konjunktur i Europa växer den utländska turismen i Sverige. I gruvdebatten upprepas ofta påståenden och frågor. Här sammanställer och bemöter vi några av de vanligaste. Vad ska en inlandskommun som Jokkmokk leva på, om vi inte ska ha en gruva? Långsiktigt hållbara näringar är framtiden. Exempel på sådana är rennäringen, ekoturism och livsmedelsindustrin, där norra Sverige ruvar på några av de finaste råvarorna i världen. Råvaror som aldrig sinar och förädlade kan ge jobb och inkomst åt många. Det finns också stor potential i andra samiska näringar och inom såväl samisk som icke-samisk utbildning. Möjligheterna är oändliga, medan gruvindustrin bygger på ändlighet. Dessutom visar flera exempel att gruvsatsningar inte ger de kommunala intäkter som förväntas och att gruvornas arbetskraft bygger på så kallad fly in-fly out. Renskötselområdet sträcker sig över halva Sverige – det finns väl plats nog för att bedriva renskötsel, även om det kommer en gruva? Renskötselområdet ser stort ut på kartan, men i verkligheten är det väldigt lite som går att använda. Markerna är uppstyckade av jordbruk, vägar, järnvägar, vattenkraft, vindkraft, tätorter, gruvor, skogsbruk och turistanläggningar. Dessutom gör vädersvängningar att hela området sällan går att använda samtidigt, då renbetet kan vara låst över stora ytor. Renskötseln till sin natur är en ekologisk och skonsam djurhållning som är beroende av att djuren kan vandra naturligt över stora ytor. 50 procent av Jokkmokks kommun har någon form av naturskydd. Och nästan en fjärdedel av kommunen är nationalparker. Vi måste ju kunna använda resten av kommunen till något? så det är naivt att tro att man skulle bygga upp infrastruktur för miljarder bara för en enda gruva med en livslängd på 15 år. Dessutom påverkar varje gruva avsevärt mycket större yta än själva dagbrottet, när giftiga utsläpp från gruvdriften sprids med luften och vattnet. Gruvan i Gállok ligger ju flera mil från världsarvsområdet Laponia. Då kan den väl inte hota världsarvet? Att Unesco utsåg Laponia till världsarv berodde till stor del på den uråldriga samiska kulturen i området, där renskötseln är en viktig del. Renskötseln bygger på att renarna flyttar mellan Endast nationalparksstatusen ger skydd mot gruvverk- fjäll och skog. Vinterbetet i skogslandet, bland annat Gállok, är samhet - inte de övriga naturskyddsformerna. Nationalparkerna minst lika viktigt för renskötseln som sommarbetet i fjällen. Däri Jokkmokks kommun ligger företrädesvis i fjällområdet. Där för behövs oförstörda vinterbetesland för att Laponia ska kunna spelar de en otroligt viktig roll, men värt att påpeka är att de behålla sin status som världsarv. delar av kommunen där de flesta människor bor och verkar helt saknar skydd mot gruvdrift. Dessutom är redan så gott som all oskyddad mark redan exploaterad av skogsbruk och/eller vattenkraft. Att dessutom anlägga gruvor på dem skulle innebära enorma störningar både på miljön och befintliga näringar. Det handlar ju bara om en gruva – det borde det väl finnas plats för? Kartbilden på en annan utställningsskärm visar att planer finns för många fler och betydligt giftigare gruvor än järnmalmsgruvor. Industrin talar ofta om Jokkmokk Mining District, “ Frågor och svar Möjligheterna är oändliga, medan gruvindustrin bygger på ändlighet.