Ett obegripligt landskap
En bit upp i trapphuset sipprar musik ner från tredje våningen som är en festvåning på 700 kvadratmeter. Den har plats för etthundra sittande gäster, stort dansgolv, stor scen och en gigantisk bardisk , flipperspelssamling och...just då, där kommer våning två rakt i ansiktet.
Vi har gått i trappan till himmelriket. Allt stannar av. Ett obegripligt landskap av drömbilar lägger sig för dina fötter för varje steg du tar upp till plan två.
Förlamad
Leif-Ivan pratar på men jag hör inget. Jag står förlamad och känner bilarna. Framför mig står det vackraste modeller Amerika producerat i bilväg. Samma till höger, till vänster och jag känner att bakom mig står flera. En overklig upplevelse.
Muskelbilsmuseum och Corvettemuseum och Fordmuseum i USA i all ära men här är jag omgiven av den svenska raggartraditionens onåbara drömbilar, alla i perfekt toppskick. Fullsize femtio- och sextiotal på en nivå som bedövar och det är lätt det bästa jag sett.
80 miljoner.
-Jag vill sätta mig, nej lägga mig ner, nej jag vill bo här och aldrig gå ut.
Efter några minuter hör jag en välbekant röst tona fram. Det är Karlsson som pladdrar på. Undrar hur mycket jag missat, tänker jag och fortsätter antecknandet.