Mr. Tim Cottons egna ord.
Min bensininfekterade hängivelse för hästkrafter och hotrods började i mycket unga år. Som femåring växte jag upp på en bondgård i västra New York när muskelepoken stod på sin topp.
Jag satt ofta vid köksbordet och hörde farfar och mina farbröder berätta sina senaste streetracingäventyr.
De funderade hur de skulle krama ur ännu litet mera kraft ur sina motorer. De körde trimmade Pontiacs och var bra förare.
Pappa älskade också bilar och körde en 39:a Willys stock car på grusoval innan jag föddes. Willyskupan stod på en plätt cement bakom hönshuset tillsammans med några Edslar och Studebakers. Som liten pojke satt jag ofta och lekte i den gamla racebilen, slogs mot getingar