Klockan 12:00 Buickens lack var crackelerad och hade stora ytrostiga kratrar i plåten. Robert, Rabbe Gustavsson var den som klarast insåg vilket enormt förarbete som ännu återstod. Han sade det aldrig men hans slipmaskin stod aldrig stilla.
Dennis Sepp hade inte slipat förut men Rabbe såg hans talang, gav tips och de två blev ett radarpar i slipdimman. Bakom dem gick Samuel och lade på nytt spackel och sprutade slipgrund.
Bert-Ove ringde från sin utlokaliserade mekplats:
-Houston we have a problem. Jag har fått isär grejerna men de nya bussningarna passar inte. Just nu har vi ingen framvagn. Vi enades om att montera de gamla bussningarna från 1950. Ingen gillade det men vi hade inget val.
Telefonen ringde igen. Hasse och Ann Sjöberg, två fantastiska entusiaster från Örnsköldsvik med utställningsbilar, åkbilar och jättegarage, hade sett mitt rop på hjälp på nätet.
-Ähh, vi kommer ner. Jag tar med de lister jag har, sade Hasse.
Vi fick ta vad vi ville ha. En Guldstund att minnas.
Myran kom med lunch och lokaltidningen låg på bordet. Mission 47 var på första sidan, Mittnytt ville göra TV, 6000 hade varit på usabil.nu där sändningen låg, flera hade lämnat glada hälsningar och trötta kroppar fick bränsle.
Samuel började dela ut pinstripade specialminnen vid bordet till alla. Guldstunder.