Trender & Tendenser Januari 2020 | Page 14

14 Trender & Tendenser, januari 2020

Robert Svensson har mer än 25 års erfarenhet av

professionellt kommunikationsarbete. Ledare, konsult, entreprenör och journalist.

Att förstå ett drev är att förstå drama

Vi har alla sett dem, i nyhetsinslag, tv-reportage eller i loopande videoklipp i sociala medier: makthavarna och talespersonerna som gör bort sig framför tv-kameran. För varje fråga ser vi desperationen växa. Blickar som irrar. Ryckiga handrörelser och okontrollerade harklingar. Papegojsvar. Det är ofta direkt plågsamt att se.

Hur kommer det sig att de gör bort sig på det sättet? Vad borde de ha gjort istället? En viktig del i att undvika detta är att förstå det mediala dramat. Men också att förstå journalistens arbetsvillkor. Det är inte av illvilja när de inte ger hela bilden. Att de kanske tar genvägar och dramatiserar, även om det ofta kan kännas orättvist. Som regel är det i de fallen en följd av journalistens arbetsvillkor, och i mycket den interna kulturen på många redaktioner.

Arbetet på en redaktion är hårt konkurrensutsatt med hög produktionstakt. Med några få undantag är reportrar lågavlönade tjänstemän med osäkra arbetsförhållanden som förväntas producera ett flertal nyhetsartiklar eller inslag på en dag. Vinkeln är med största sannolikhet redan bestämd när journalisten kontaktar dig.

Det är en dålig idé att kritisera en journalist för att hen är illa påläst. Hjälp istället reportern med att sammanfatta fakta och relevant information, gärna i ett mail efter intervjutillfället.

Jag får ofta frågan om inte media har blivit ”värre”. Om inte övertrampen blivit grövre. Jag skulle säga att det är precis tvärtom. När jag arbetade som nyhetsjournalist kring sekelskiftet var kulturen grabbig och, faktiskt, både självgod och självrättfärdigande. Genmälen och rättelser var sällsynta och när de förekom placerades på undanskymd plats. Invändningar bemöttes avfärdande och ibland till och med hånfullt. Idag har de flesta redaktioner jobbat hårt med kulturen och nivån på den granskande journalistiken har höjts markant. Dels är det en effekt av en vidare diskussion i samhället om samtalston och arbetsklimat på kontor. Sedan spelar de sociala medierna en viktig roll eftersom den ger granskade företag och individer en möjlighet att själva nå ut och bemöta felaktigheter och missförstånd i granskningarna.

Men det är också en effekt av att det inte längre går att konkurrera genom att sälja lösnummer vid matbutikernas kassaköer. Mediets varumärke och anseende har blivit ett viktigare konkurrensmedel på bekostnad av de hårt dramatiserade löpsedlar och rubriker. Därför ser vi också att en allt större del av mediernas minskande resurser går till kvalitetsjournalistik och undersökande journalister.

Men media är fortfarande drama. Utan drama förlorar alla historier sin attraktionskraft.