6 Trender & Tendenser, februari 2018
D
Typsnittet på menyn. Färgen på skålen. Matens placering på tallriken. Det är bara några av alla faktorer, som påverkar hur vi tycker det smakar.
Vi äter också
med ögonen
”Be om ursäkt, rätta till felet, eller rätta till felet och ge något extra.”
et ser gott ut! Det är en bra början på en trevlig middag.
För måltiden är en helhetsupplevelse som involve-rar alla våra sinnen. Inte minst synen. Inte bara för att åsynen av det dignande skaldjursfatet eller pannkakorna med vispgrädde och färska bär, får det att vattnas i munnen på oss. Det kan också handla om hur maten beskrivs på menyn, eller på förpack-ningen i butiken.
NÄR KONSUMENTEN EXEMPELVIS ska välja mellan två varor, där den ena enbart har ett namn och den andra också beskrivs i sensoriska termer för smak och konsistens, så har det visat sig att man är mer benägen att välja produkten med sensorisk be-skrivning. Även om den första är mer känd. Dessu-tom är konsumenten mindre priskänslig, för den sensoriskt beskrivna produkten.
Det framgår av Johans Swahns doktorsavhandling från Örebro Universitet 2011. Hans forskning ge-
nomfördes i samarbete med Ica och resulterade dessutom i Icas sortiment av delikatesspotatis.
”Det var på den tiden när man helst skulle äta så lite potatis som möjligt”, förklarar Johan Swahn.
Potatis låg verkligen inte i tiden då. Den såldes i butik som ”fast” eller ”mjölig” i lösvikt eller påsar om två kilo.
MEN POTATIS ÄR ju en betydligt mer varierad knöl än så. Det vet i alla fall var och en som haft en liten täppa med ett par potatisrader. Men alla variationer i sorter och storlekar, kom aldrig ut i butik. De blev mest djurfoder istället.
Johan Swahn vet vad orden betyder för att maten ska smaka bra. Han har bland annat varit med och utvecklat Icas Delikatess-potatis, med hjälp av sensorik.
Foto: Kristofer Lindstrom Insight Events