Trender & Tendenser, februari 2018 5
.
NÄR MAN ARBETAR med sensorik är det nödvändigt att de personer som ingår i smakpaneler för att tes-ta produkter talar samma språk.
Deltagarna i testpaneler utbildas enligt den ISO-standard som gäller och lär sig definiera smaker, dofter, konsistenser med mera, med samma voka-bulär.
”Deras beskrivning skall ha exakt samma betydel-se, oavsett vem som säger det”, förklarar Karin Wendin.
Tidigare jobbade forskningen mycket med att ut-veckla ”analytiska konsumenter”. De skulle både kunna göra sensoriska analyser och dela med sig av sina åsikter och tyckande om exempelvis maten de smakade.
”Men sen insåg man att man utvecklade proffs-tyckare och resultatet blir på det sättet inte så på-litliga. Så idag är man på väg att lämna det. Proff-sen får istället koncentrera sig på analysen, för att kunna vara exakta. Men de ska inte tycka något”, säger Karin Wendin.
PROFFSPANELER, SOM DEFINIERAR smaker och dof-ter består oftast av 10-12 personer. Paneler med konsumenter som ska tycka – eller tycka illa – om maten är betydligt större. Minst 100 personer.
Tidigare var det vanligare att företag i Sverige hade sina egna sensorikavdelningar. Men det kostar ganska mycket att arbeta med sensorik och utveck-lingen går idag mer emot att man samlar sensorik-funktionerna centralt på huvudkontoren om det är internationella koncerner. Eller så kan man köpa tjänsterna från företag som exempelvis Ipsos.
I Sverige finns alltså en hel del forskning inom sen-sorik på livsmedelsområdet, exempelvis i Kristian-
stad. I Borås finns också ett multi-sensoriskt laboratorium, som bland annat jobbar med ljus och ljud. Sensorisk forskning om ljud, finns till stor del i England och USA.
I MAJ I år arrangeras en nordisk workshop i sensorik på Island. Där kommer en av talarna från England att att fokusera på hur ljud påverkar smakupplevelser.
Det är något som McDonald’s ar-betar med idag. På Varumärkesda-gen, för några veckor sedan be-rättade Rickard Berthold, digital lead på Svenska McDonald’s, om
hur de arbetar med Brand Fit Music, det vill säga hur de kopplar varumärket till musik och skapar rätt musik till rätt tillfälle.
MCDONALD'S HAR GJORT omfattande undersök-ningar av musik och vilken musik som fungerar på vilka restauranger. Samt vid vilka tidpunkter olika musik fungerar bäst. Därför varierar spellistorna på restaurangerna beroende på plats och tidpunkt.
”Vi har tagit McDonald’s varumärke och dna och omsatt det till musik. Vi har tagit hjälp av Spotify och för att kurera musiken använder vi big data. På så sätt har vi arbetat fram en modell för musikvalet i restaurangerna”, berättade Rickard Berthold.
På Spotify-listan ”Soundtrack of McDonald’s Sweden” finns knappt 2.000 låtar. De är tillgängliga för alla Spotify-lyssnare. 10 procent
av låtarna byts varje månad.
RICKARD BERTHOLD FÖRKLARADE att det finns klara riktlinjer för vilken musik som spelas på McDonald’s Spotify-lista och på restaurangerna.
Den skall vara: Welcoming, Easygoing, Catchy, Fresh och Human. Men den ska inte vara: Excluding, Serious, Low Key, Traditional eller Technological.
McDonald’s kopplar musiken till kampanjer och har även tagit fram appen, BeatQuiz, som är en inter-aktiv musikfrågesport. Där kan restauranggästerna gissa vilken låt som spelas på restaurangen, när de är där och svara på tilläggsfrågor om artisten.
”Tidigare var det svårt att mäta resultatet av musik på restaurangerna. Men idag vet vi att gästerna stannar längre och försäljningen ökar, när vi spelar rätt musik”, sammanfattade Rickard Berthold.