22 Trender & Tendenser, februari 2018
Ett område, där man inte ser någon enorm expansion är e-handeln, även om många väntat länge på att den ska öka kraftigt.
Än kan vi lära...
”Vi kände att det fanns ett väldigt sug efter kun-skap. Själv har jag alltid också drivits av en lust att få folk att förstå vad det här går ut på, när det är som bäst. Vi vill inte göra någon ny guldäggsbok, utan en bok som ska ge mer insikt”, förklarar Lars Falk.
Han har skrivit bokens huvudtext. Om historien, personerna, drivkrafterna och resultaten.
EN STOR MÄNGD exempel från 50 års reklam finns också med, med författarnas kommentarer.
Lars Falk erkänner att även han trott att den krea-tiva revolutionen i Sverige startade på Arbmans.
”Men så var det faktiskt inte", säger han.
"Det började med konstnärerna. Det var konsten som bröt mark."
Det var tecknare och illustratörer som John Melin, Anders Österlin och Lennart Ranghusen, med flera, som först som såg att det gick att göra något myck-et bättre av tidningarnas annonser. Och att det var de själva som skulle göra det.
”De var konstnärer, men också entreprenörer”, un-derstryker Lars Falk. ”Affärsmän med artistisk lägg-ning. Och dessutom beredda att ge av sig själva. För när man jobbar med det här, måste man lägga till av sig själv. Det står aldrig i någon brief. Men det är nödvändigt”.
MEN DET ÄR ändå stor skillnad på konst och rek-lam. I boken beskriver Lars Falk det så här:
”Att skapa bra reklam är svårt. Men inte konst. Konsten är fri, den har ingen beställare som står över axeln, pekar och undrar om man inte borde göra tvärtom. Men så lever reklamens skapande kraft alltför ofta. Dålig reklam är ofta följden av
dåliga förutsättningar. Av uppdragsgivare som känner stor osäkerhet inför det okända, omätbara och därför gärna själva vill styra den kreativa processen. Den otrygge söker till sist skydd hos Konsensus, vilket blir som att gå till arkitekten med sin skiss och be att få den renritad.”
HAN BESKRIVER ETT evigt dilemma och ett viktigt skäl till sjunkande nivåer: osäkerhet och otrygghet. Rädslor som skapar bristande tillit hos marknads-chefer och bakbinder kreatörer och gör deras vapen slöa. Som leder till ointressant eller irrite-rande reklam, som inte gör så mycket nytta. Hur ofta den än uppträder för konsumenterna. Om det nu är konsumenter som ser den och inte bara robotar.