n Kramforsbladet möter
Anders Högström
– bytte politisk aktivism mot musik
porträttet. En gång var han politisk aktiv på den yttersta vänsterkanten. Ung och engagerad.
– Jag har fortfarande ett stort samhällsintresse men numera är det musiken som är min stora grej. Det
är genom den jag får utlopp för det mesta av min kreativitet, säger Anders Högström i Nyhamn.
n Blicken är hela tiden den där
finurliga, som de personer ofta
har som är lite full i fan. Anders
Högström är en klurig och humoristisk man. Påhittig. Men också
insatt i mycket. Han växte upp i ett
hem med en pappa som var socialdemokratisk politiker och riksdagsledamot mellan 1966 och 1979.
– Ivar, som pappa hette, hade
stort socialt patos. Många tror
att vi hade mycket politiskt snack
hemma men så var det inte. Pappa
tyckte nog inte att det fanns så
mycket att diskutera. Han var så
klar på vad som var rätt och fel,
skrattar Anders.
Men Ivar var ingen som alltid
gick på partiets linje.
– När sossarna ville bygga ut
Vindelälven gick han emot. Han
bidrog till att det inte blev av. Då
var han obekväm i de egna leden
men beundrad av många andra för
sitt mod. Det ställningstagandet
gjorde även stort intryck på mig.
Anders blev mer vänster än
Ivar och när han flyttade upp till
Luleå för att studera på tekniska
högskolan, gick han med i FNLgruppen som var starkt emot kriget
i Vietnam och USA:s inblandning
där.
– I Luleå träffade jag mina
barns mamma och när vi flyttade
till Kramfors sedan, fortsatte vi att
vara politiskt aktiva. Jag minns att
vi kämpade för ett drogfritt café i
stan och det orsakade viss uppståndelse när aktionsgruppen ställde
bord över Limstagatan där vi satt
och drack kaffe och stoppade upp
trafiken. Men när polisen kom
flyttade vi på oss, ler han.
Med åren fick dock politiken
mindre plats i Anders liv. Familjen
och musiken kom först.
Många känner Anders Högström som smågalen pianist och
frontman i bandet Great Hanson
som funnits i över 30 år.
– Vi hade ett litet embryo till
det redan 1983 men det var först
1984 som vi döpte om oss och
fick fason på saker och ting. Great
Hansson, namnet, var min idé. Jag
hade lärt mig tycka om en duktig
bluesmusiker i Luleå som kallade
sig Store H. Store Hansson. Då
tänkte jag, Great Hansson blir
väl bra?
Sedan många år är Anders
också artistbokare och musikarrangör.
– Det var ”Hacke” Näslund,
stark man i Docksta BTK och
drivande till Skulefestivalen på den
tiden, som drog in mig i det. Vi
bodde grannar inne i Kramfors
och han frågade mig om jag ville
göra en insats. Jag tänkte, vad kul
att Great Hansson ska få spela på
Skule! Det hade varit en våt dröm
länge. Men ”Hacke” ville att jag
skulle boka artisterna i stället…
Sagt och gjort. 2001 var första
året som Anders stod för hela
artistuppbådet på Skulefestivalen.
Sedan dess har han även fått uppdraget att boka artister för New
Orleans-festivalen på Mannaminne och han står bakom både
Nyhamn Newport Festival och
projektet Kul tur till butik, som
handlar om att ta musiken till
glesbygdsbutiker.
– Kan inte folket komma till
musiken får musiken komma till
folket, resonerar han.
Hittills har han bland annat
lockat över 800 personer att se
Doug Seegers på Ica Rosen i
Nyland och till Ica Nära i Docksta
kom också mycket folk för att
se och höra Ronny Eriksson och
Benneth Fagerlund.
Anders bor numera i Nyhamn
tillsammans med sambon Hjördis
Rislund Åsander och förutom att
det blir mycket musik spelar de
också golf sommartid.
– Och vi bråkar aldrig på banan,
säger Anders med ett kärleksfullt
men illmarigt leende mot Hjördis
som grymtar lätt…
1976 började han jobba på
Posten men 1986 bytt han till
tågklarerare.
– Det finns inte många tågklarerare kvar numera. Nästan alla
tåglinjer är ju helt automatiserade.
Anders slutade jobba och fick
pension i år. Han kan numera
ägna sig på heltid åt det han tycker
bäst om.
– Det är en ynnest att ha det så.
Men det blir jäktigt ibland, eftersom jag har så många järn i elden.
Han har också insett att många
av pappa Ivars värderingar blivit
hans egna med tiden.
– Det jag tyckte var lite knepigt
förr och delvis ville göra uppror
mot på mitt sätt har jag tagit till
mig. Utan att för den skull bli på
långa vägar lika engagerad politiskt
som jag var på 70- och 80-talen.
Jag följer med, lyssnar och tänker.
Det får räcka med det.
Anders Högström har så mycket att ägna sig åt ändå.