Kramfors Herrgård
ett pampigt herresäte med intressant historia
KB-märkt. Kramfors Herrgård vilar vid den mjuka, frodiga och parkliknande gräsytan vid kanten av
Kramforsån. Likt en vackert inbunden historiebok från den pampiga sågverksepoken i Ådalen ligger den
där och vill berätta sin historia.
Detta blir en snygg slutpunkt på vår artikelserie KB-märkt.
n Det är höst och löven faller rasslande till marken i den pampiga
björkallén som välkomnande visar
vägen in mot byggnaden.
Det var fyra herrar (Christopher
Kramm, Erik Reselius, Johan
Sellström och Erik Borelius) som
var initiativtagare, grundare och
finansiärer till den första finbladiga
sågen i Ådalen i mitten av 1700talet, det som kom att bli Kramfors
Bruk. Det blev startskottet till den
stora sågverksepoken och folkvandringen till Norrland. Redan i mitten
av 1800-talet fanns i Ådalen ett
tiotal ångsågar, 406 vattensågar och
dessutom 57 husbehovssågar.
När dessa första bolagsherrar
dragit sig tillbaka på 1770-talet
blev det släkten af Huss som övertog Kramfors Bruk. Clemens af
Huss var måg till Johan Sellström,
en av de första delägarna, och det
var under hans tid som den första
herrgården uppfördes.
Clemens son, Olof af Huss, lät
sedan bygga ett par flygelbyggnader till den då röda herrgården.
Flyglarna blev vita och fick rött tak.
Herrgården hade fyrbrutet tak.
Idag har Kramfors herrgård ett
helt annat utseende med sina vita
väggar och okrafärgade fönsterfoder.
År 1848 såldes Kramfors herrgård till en grosshandlare från
Göteborg, J A Kjellberg, som var
ägare till sågen vid Lo.
Grosshandlare Kjellberg lät
anställa Robert Bagge som förvaltare på herrgården och han hade
redan dessförinnan förvaltat sågen
i Lo.
Robert Bagge och hans vackra
fru Charlotta Wedberg hade herrgården som sin storslagna bostad
fram till 1876. Sonen, John Bagge
(som drivit ett sågverk i Bjärtrå),
efterträdde Robert fram till 1880.
Den stora utbyggnaden som
idag finns på mitten med den stora
entrén tillkom troligtvis i slutet på
1800-talet.
Nästa herre som tog över herrgården hette Pehr Lagerhjelm och
bodde där i sju år.
1886 sålde arvingarna efter J A
Kjellberg en del av sina tillgångar
vid älven och bolaget Kramfors AB
bildades. Paul Burchardt tillträdde
som disponent och flyttade in i
herrgården. Därefter bodde direktör Midling där en kort tid innan
han avled 1910.
Efter direktör Midlings död tog
baron Mannerheim över bolagets
ledning och flyttade in i Kramfors
herrgård och bodde där ända till
år 1930. Den utbyggda delen av
matsalen mot norr, med den överliggande balkongen, tillkom på
Mannerheims tid.
Året innan, 1929, sålde Mannerheim och övriga delägare bolaget
till det nybildade SCA.
Efter Mannerheim flyttade direktör Jörgen Haslum in i
Kramfors herrgård som förste chef
för det SCA-ägda Kramfors AB
och efter honom har ytterligare fem
SCA-chefer huserat där, varav den
siste var Fred Gram (mellan åren
1964 och 1967).
1974 köpte Kramfors kommun herrgården och bland annat
företagshälsovården och parkförvaltningen flyttade in i lokalerna.
Stadsarkitektkontoret utnyttjade
stora matsalen för utställningar av
planlösningar och dylikt.
Från 1979 användes Kramfors
herrgård bara som skolkontor ända
fram till 1992, då Byggnads AB
Lennart Eriksson köpte huset och
flyttade in sitt kontor där.