Sveriges PapegojMagasin
56
Pa r a k i t e r s o c h r o s e n k a k a d u o r s
imiteringsförmåga
fortsättning
Hanarna förändrade systematiskt sina rop att likna de
övrigas och betydligt snabbbare än honorna.
nästan av en slump på en
strimma regenererad jordbruksmark i Guanacaste,
Costa Rica.
Men eftersom papegojor
finns inom stora spridda områden, har stora näbbar som
gör det svårt att hantera
dem samt att de visar rädsla
för människor på många
platser, bl.a. orsakat av illegal fångst och handel, är papegojornas beteenden ökänt
svåra att studera och vilda
papegojors förmåga att
härma förblev tills nyligen
ett förbryllande mysterium.
Några av de första bevisen
för papegojors vokala flexibilitet och förmåga att
härma i det fria upptäcktes
Två beteendeexperter från
University of California i San
Diego, nämligen äkta makarna Jack Bradbury och Sandy
Vehrencamp tillsammans
med UCSD-studenterna Amy
Ritter och Megan Keever,
undersökte elfenbensparakiters (Aratinga canicularis)
kommunikation.
Elfenbensparakiten är en
liten papegoja som lever i
öppna skogar, återuppväxta
habitat och i savanner från
norra Costa Rica till västra
Mexiko. De flesta papegojarter avger kontaktrop och
Fotograf: Juliann Schamel
(Rosenkakaduor)
Sveriges PapegojMagasin
använder olika ljud för att
kommunicera och samverka
med varandra både inom
och mellan flockar på ett
sätt som inte har med aggressivitet att göra. Några
papegojor har dialekter i
sina kontaktrop. Rop från
fåglar som lever inom
samma geografiska område
har läten som är mera lika
varandra än de från individer av samma art som lever
på större avstånd från
varandra.
Jack, Sandy och deras kolleger ville testa om elfenbensparakiterna svarade olika på
ljud från lokala jämfört med
avlägset förekommande fåglar.
fortsättning nästa sida