Sveriges PapegojMagasin Nr 2 apr 2014 | Page 37

Sveriges PapegojMagasin 37 A f r i k a n s k a Pa p e g o j o r fortsättning liten uppmärksamhet i forskning eller bevarande. Deras nyligen insedda status har medfört att hoten mot dessa kvarstående populationer har insetts liksom skillnaderna jämfört med deras mera vitt spridda kusiner. Arbete är också på gång med att lösa de genetiska skillnaderna mellan Sydafrikas Kappapegoja och deras kusiner och att de utgör olika arter. En mängd olösta frågor kvarstår och ytterligare forskning behövs som använder senaste genetisk kunskap. Atlasdata finns nu i någon form i 21 av 48 länder söder om Sahara och flera ytterligare projekt är på gång i exempelvis Tanzania, Ghana och Angola. Det kommer snart att finns utbredningsdata i nästan alla länder i södra och östra Afrika. Trots dessa framsteg återstår några stora hål i vår kunskap, majoriteten huvudsakligen i centrala och västra Afrika. Cape Parrot (Poicephalus robustus); foto av Rodnick Clifton Biljon. Det finns ett klart behov av att veta mer om kontinentens papegojor. Några arter som Niamniampapegoja (Poicephalus crassus) och grönhuvad dvärgpapegoja (Agapornis swindernianus) är nästan okända och vår kunskap om deUndersökningsprogram finns för ras utbredning visas som lite löst närvarande för bara några få afridragna cirklar på en karta. För kanska papegojor inklusive Kappaandra som morhuvad papegoja pegojor i Sydafrika, mindre (Poicephalus senegalus) och rödhuvasapapegoja (Coracopsis nigra) på vad dvärgpapegoja (Agapornis fiSeychellerna och afrikanska gråpa- scheri), några av de som det mest pegojor i Kenya och det finns ett handlas med, finns överhuvudtaget desperat behov att effektivt överinga data om populationstrender. vaka populationer på andra platser. Den föga avundsvärda uppgiften i att bestämma i vilken omfattning De afrikanska gråpapegojornas öde handel kan ske för att vara hållbar i Ghana är ett användbart exempel. bör vara lite bättre än baserad på Tidiga regeringsrapporter talade gissning. om flockar med 2 000-3 000 fåglar. Undersökningar från tidigt 1990-tal Om andra arter vet vi tillräckligt för rapporterade 700-1 200 fåglar. För att oroas. Mer forskning borde gå fem år sedan ansåg ornitologer som hand i hand med bevarandeåtgärder för att hantera troliga hot. Gularbetade i fält att en flock på över 30 fåglar var exceptionellt stor. Inga huvad långvingepapegoja (Poicephalus flavifrons) till exempel flockar som närmade sig denna finns begränsad i Etiopiens återståstorlek har rapporterats sedan ende fragment av afrobergskogar. dess. Sveriges PapegojMagasin DE GODA NYHETERNA är att bevarandeåtgärderna kan få positiva resultat. År 2007 togs en av de mest utrotningshotade fåglarna i världen Mauritiusparakiten (Psittacula eques) från listan som kritiskt utrotningshotad (den högsta hotklassen som finns på IUCNs röda lista). För trettio år sedan fanns endast en handfull vilda par men idag räknas populationen i hundratals. Denna framgångssaga var resultatet av kraftfulla bevarandeåtgärder följda av systematisk forskning. Fortsättning nästa sida