S v e r i g es
S i d a
P a p e g o jM a g a s i n
A t t
v a r a
1 3
u p p f ö d a r e
Jag kommer här berätta lite om hur vår
Ungarna bor då i köket och även om
vardag ser ut när vi har ungar och hur vi
gör med våra ungar.
Att föda upp papegojor är något som styr
hela ens vardag. Det tar upp mycket tid och
allt måste planeras. Man kan inte åka iväg
hur som helst om man har ungar man
måste mata. Även när ungarna är i holken
måste man ha koll, matskålar blir snabbt
tomma när ungarna växer och holkarna blir
grisiga.
de fortfarande mest spenderar tiden
tillsammans i buren så kan ungarna
sakta vänja sig vid allt som händer
runt omkring dem. Vi är förutom fågelägare både småbarnsföräldrar och
hundägare så det blir mycket spännande att titta på. Samtidigt blir de
också presenterade för fast föda och
leksaker.
När ungarna flyttar till den stora buren
bor de i vardagsrummet och får vara
med oss utanför buren lite mer. Ungarna sitter och myser med oss i soffan
när vi tittar på tv och de får prova sina
vingar.
Det är en het debatt det där med handmatning, och fler och fler förespråkar föräldramatade ungar. Det är en bra trend
absolut, men samtidigt, när det väl kommer till kritan, så är det handmatade ungar
som efterfrågas av köpare. Vi har därför
valt att låta föräldrarna mata ungarna de
första veckorna och tar sen in de och handmatar sista tiden. Det är vårt sätt att försöka kompromissa och att låta fåglarna få
veta att de är fåglar, men samtidigt leverera handtama ungar.
När vi tar in ungarna så äter de välling
var fjärde timme, med uppehåll på natten.
Är man inte hemma på dagarna eller har
ett arbete där man kan ha med ungarna så
fungerar det inte. Jag pluggar hemifrån och
är timanställd på två ställen samtidigt.
Ibland är jag hemma mycket på dagarna
och ibland knappt alls. Sambon jobbar heltid men har möjlighet att ta med ungarna
när jag inte är hemma. Hans arbetskamrater tycker det är spännande med de små
och frågar efter ungarna när de inte är
med. Har man inte de möjligheterna som vi
har så är det nästan omöjligt.
Grå Jako ungar
I början när vi tar in ungarna så sitter
de i en plastlåda som vi täcker över nästan helt med en handduk. När ungarna
är så små så hanterar vi dem inte mer
än vid matning. Ungarna behöver inget
sällskap eller gos vid den åldern, det de
behöver är lugn och ro i sin mörka låda
och inget annat.
När ungarna sen blir lite större och har
blivit nästan fullfjädrade så flyttar vi
dem från lådan till en liten bur. De får
sitta i den lilla buren tills de klarar av att
sitta ordentligt på pinne utan att trilla
ner. När vi känner att ungarna har tillräcklig balans, får de flytta till en bur.
När ungarna flyttat från lådan till den
lilla buren, börjar vi socialiseringen.
När ungarna får prova att äta själva
är det första de får smaka pellets. Vi
sätter in en skål med pellets sen tar
det inte lång tid innan nyfikenheten
tar över och ungarna provsmakar. När
vi märker att de petar i pelletsen så
erbjuder vi dem även uppblötta duvfrön, grönsaker och frukter. Ju mer de
små äter av maten \