SAKU ry | Hyvinvoinnin väylät svenska (2019) | Page 9
ningsplaner, säkerhetsplaner och räddnings- och stude-
randevårdsplaner så att de stöder målen för främjande av
välbefinnande.
Den multiprofessionella yrkesutbildningen ger upphov till
många utmaningar för hur fysisk aktivitet som främjar stu-
derandenas hälsa ska ordnas och de kan inte lösas genom
en modell. I utbildningsprogram och yrken där man sitter
mycket måste miljöerna stöda en ökad fysisk belastning. I
den andra ytterligheten, i studier och arbete som är fysiskt
belastande, måste man erbjuda rörlighet och möjligheter att
återhämta sig. På webbplatsen liikkuvaamis.fi som upprätt-
hålls av föreningen SAKU rf har man sammanställt goda
praxis för att öka fysisk aktivitet i yrkesläroanstalternas
vardag (på finska).
Studier på arbetsplatserna sker genom ett utbildnings-
eller läroavtal som tecknas mellan arbetsplatsen, utbild-
ningsanordnaren och studeranden. Arbetsplatserna har
verksamhetsprogram för arbetarskyddet som förutsätts av
arbetarskyddslagen. Programmet motsvarar yrkesläroanstal-
ternas helhet av räddningsplaner och planer för studeran-
devården. Studerandena ska instrueras i arbetarskyddslagen
och verksamhetsprogrammet för arbetarskyddet.
Verksamhetsmodellen Askeleet ammattilaiseksi (fritt
översätt Stegen mot ett proffs) är en modell avsedd att
användas som stöd i undervisningen av arbets- och funk-
tionsförmåga under utbildnings- och läroavtalsperioderna.
Modellen har skapats genom ett samarbete mellan Arbets-
hälsoinstitutet och SAKU rf. Beskrivningen av modellen
och dess stödmaterial finns tillgängliga i metodbanken på
webbplatsen arjenarkki.fi (på finska).
Med psykisk lärmiljö avses den mentala atmosfären i
studierna. En god psykisk lärmiljö byggs upp genom ömsesi-
dig respekt och förtroende mellan gemenskapens medlem-
mar och känslan av trygghet i gemenskapen. Tecken på en
god psykisk lärmiljö är ett gott uppförande, en ansvarsfull
verksamhet och en mångsidig interaktion. En god psykisk
lärmiljö förstärker studerandenas färdigheter inom psykisk
hälsa, vilket i sin tur är en viktig resurs i olika livssituationer
och i synnerhet i arbetslivet som ständigt förändras och har
ett snabbt tempo. Praktiska tips och stödmaterial för ut-
veckling av den psykiska lärmiljön hittar man på Föreningen
för mental hälsa i Finlands och Yeesi rf:s webbplatser.
Den sociala lärmiljön som begrepp omfattar kompis-,
lärar- och handledarrelationer, gruppdynamik och gemen-
skapens allmänna stabilitet. Att uppleva att man tillhör ge-
menskapen och känner samhörighet har konstaterats främja
välbefinnande såväl i studierna som på arbetsplatsen. På
grund av den ökande andelen av lärande i arbetslivet har
betydelsen av arbetsgemenskaperna ökat som en källa för
upplevelsen av välbefinnande hos studerande. Av denna
orsak är det viktigt att man tar med den studerande som en
del av arbetsgemenskapen på arbetsplatsen.
Då man undersöker lärmiljön ska man också beakta
sociala medier. Sociala medier erbjuder en möjlighet att
förstärka gemenskapen. Via sociala medier eller elektro-
niska plattformar kan studerande på olika arbetsplatser
ha kontakt med andra studerande och lärare. Det är också
viktigt att identifiera hotbilderna med sociala medier. Mobb-
ning har spridit sig till sociala medier både i studie- och
arbetsgemenskaperna, och det är svårt att upptäcka och
ingripa i mobbningen.
Stöd för att utveckla den sociala lärmiljön hittar man
också i handboken Gruppfenomenet (lyhin.fi/saku14; på
finska) som givits ut av Föreningen för förebyggande rus-
medelsarbete EHYT rf samt på webbplatsen Nej till hatprat
(eivihapuheelle.fi/sv) och kampusrauhaa.fi (på finska).
6. Undervisningens
innehåll
I grunderna för yrkesinriktade grundexamina ställer man
upp mål för kunnandet och presenterar grunder för utvär-
deringen av studerandenas professionella kunnande om
välbefinnande. Dessa frågor bör göras synliga i planerna för
genomförande av undervisningen. Även om man inte längre
nämner gymnastikundervisning separat i grunderna för exa-
men, ska fysisk aktivitet spela en central roll som innehåll
i utbildningen redan av den orsaken att motion och aktiva
studiedagar har konstaterats främja studieresultaten.
Ammattikuntoon.fi-tjänsten som producerats av Utbild-
ningsstyrelsen, UKK-institutet och SAKU rf har som syfte
att stöda undervisningsinnehållet för välbefinnande och
arbetsförmåga. Tjänsten är ett avgiftsfritt verktyg som
fungerar både på webben och mobilt. Avsikten med tjänsten
är att främja och följa upp välbefinnande bland yrkesstude-
rande ungdomar.
Arbetskapacitetsintyget för yrkesutövare är ett konkret
verktyg för att synliggöra innehåll för arbets- och funk-
9