SAKU ry | Hyvinvoinnin väylät svenska (2019)

5. Förverkligande av undervisningen 5.1 Att värna om de anställdas välbefin- nande och förbättra deras ork i arbetet 8 Undersökningar har visat att personalens välbefinnande påverkar studerandenas välbefinnande. Verksamhet som riktas till yrkesläroanstalternas personal fungerar även som ett exempel på verksamhet som ökar arbetsgemen- skapens välbefinnande för studerandena. Det sätt på vilket välbefinnande främjas inom personalen borde därför alltid undersökas genom ett exempel, och verksamhet som främjar välbefinnande ska även ordnas gemensamt för personalen och studerandena. Temadagar om välbefinnande, fester och rekreationsverk- samhet som riktar sig till personalen är betydelsefull verk- samhet men ur helhetsperspektiv utgör den endast toppen av isberget. Att främja välbefinnande bland personalen handlar om små val och gärningar i vardagen, varje dag. Ett öppet informationsflöde, en möjlighet att påverka det egna arbetet och arbetsgemenskapens angelägenheter samt ett arbete som passar ens egen arbetsförmåga, kun- nandet och livssituationen är de viktigaste elementen för välbefinnande i arbetet. Orken i arbetet främjas dessutom av kompletterande utbildning och arbetshandledning. På samma sätt som pausutrymmen ökar trivseln för studerande, behöver även personalen ett socialt utrymme och tid för att träffa medlemmarna i arbetsgemenskapen. När det gäller dessa möjligheter spelar de närmaste cheferna en central roll. Var och en kan påverka hur välbefinnandet främjas hos sig själv och i arbetsgemenskapen. Denna fråga borde antecknas i arbetsbeskrivningen och behandlas under utvecklingssam- talen. 5.2 Arbets- och handlingssätt som främjar välbefinnande De allt snabbare förändringarna i arbetslivet och yrkesutbild- ningen förutsätter också att undervisningen, handledningen och studierna ständigt förnyas. Utvecklingen av datasamhäl- let har gjort att kunskap är tillgänglig för alla och har lett till att undervisningen ska koncentrera sig på att handleda i hantering, bedömning och tillämpning av kunskap. Lärarens roll är att lotsa studerande i deras studier och samtidigt fostra dem att ta ansvar för att utveckla sina egna yrkes- och vardagsfärdigheter. Den viktigaste regeln för arbets- och handlingssätt som främjar välbefinnande är att bemöta gemenskapens medlem- mar, såväl personal som studerande, som individer. Inter- aktion och dialoger ökar upplevelsen av samhörighet och förbättrar på så sätt även välbefinnandet. Utöver den gemenskap som befinner sig fysiskt i samma rum bör man också beakta gemenskaper på sociala medier. Sociala medier är en möjlighet. Då man ser på studier ur perspektivet för en hållbar utveckling finns det skäl att använda sådana nätverktyg och program i studierna som de studerande kan utnyttja även efter sina studier, då de övergår till arbetslivet. Yrkesläroanstalternas elektroniska plattformar som begränsats endast för studerande betjänar inte välbefin- nandet i studierna på lång sikt. Undervisningsarbetet och studierna i yrkesutbildningen karakteriseras av att man också lär sig på arbetsplatserna. För studeranden är gemenskapen på arbetsplatsen en social gemenskap, en grupp. För lärarna innebär studerande som studerar på olika arbetsplatser umgänge med studerandena, arbetsplatshandledaren och förmannen och dessutom med de anställda som deltar i handledningen av den studerande. Goda interaktionsfärdigheter och nätverkskunnande gör det möjligt att utbilda arbetsplatshandledare på ett sätt som ba- serar sig på interaktion. Detta främjar i sin tur välbefinnandet hos läraren, arbetsplatshandledaren och studeranden. Lärarnas och studerandenas viktigaste verktyg för att främja välbefinnande är den personliga utvecklingsplanen för kunnandet (PUK). Med hjälp av den görs studierna och deras framskridande synliga. PUK-diskussionerna förbereder för ut- vecklingssamtalen i arbetslivet. I diskussionerna är det viktigt att vid sidan av studiernas tekniska framskridande även ta upp frågor som påverkar studerandens funktionsförmåga. 5.3 Lärmiljöer som främjar välbefinnande Med lärmiljöer avses alla utbildningsanordnares utrymmen, områden och elektroniska forum som används för undervis- ning samt för att identifiera och erkänna kunnande. Utöver yrkesläroanstalternas egna utrymmen är därför även arbets- platser, elektroniska studieplattformar och sociala medier som utbildningsanordnaren använder i undervisningen lärmiljöer. Hälso- och sjukvårdslagen förpliktar studerandevården att genomföra granskningar på läroinrättningen tillsammans med andra myndigheter och aktörer med tre års mellanrum. En god fysisk lärmiljö är trygg, tillgänglig och främjar hälsan. De fysiska lärmiljöer som utbildningsanordnaren själv förvaltar ska anslutas till yrkesläroanstaltens undervis-

SAKU ry | Hyvinvoinnin väylät svenska (2019) | Page 8