Fortsättning från föregående sida:
Åtgärd 2:
Slå vakt om den kommungemensamma förvaltningen
” Styrkan från golvet” har sin motsvarighet inom tjänsteorganisationen. En god ledning som strävar efter bra personalpolitik skapar stark uppslutning kring behovet att minska budgetgapet. Med detta övergripande mål stadigt förankrat blir det lättare att få alla att dra åt samma håll och skapa delaktighet, samverkan, flexibilitet samt rensa ut dubbelarbete( luft) ur verksamhet och organisation och ersätta individuellt revirtänkande med en gemensam helhetssyn.
En uppslutning kring behovet att minska budgetgapet kommer också att bidra till att öka resurserna till bl a förskola, skola och omsorger.
Året 2009 beslöts att Umeå kommun skulle omorganiseras. Tolv förvaltningar skulle ersättas av en enda kommungemensam förvaltning. Arbetet med att skapa denna sjösattes år 2010. Efter ett antal år som präglats av oundvikliga inkörningssvårigheter har den gemensamma förvaltningen börjat fungera allt bättre. Tanken var att den skulle spara in 100 miljoner / år i form av uteblivna kostnadsökningar. Detta har uppnåtts flera gånger om.
I samband med budgetupptakten i februari i år kunde dåvarande ekonomidirektör Susanne Aidanpää rapportera att vinsten med den nya kommungemensamma förvaltningen- jämförd med prognosen för den tidigare organisationen bestående av tolv separata förvaltningar- uppgick till hela 210 miljoner i form av uteblivna kostnadsökningar. Men inte nog med detta. Aidanpää kunde också rapportera följande:” Umeå kommun [ har ] dessutom gjort ökade satsningar på kollektivtrafik, kultur, fritid, näringsliv mm med mer än 200 miljoner kr / år inom befintlig budgetram.” Denna vinst har kommit bl a skola och omsorger till godo.
Betydelsen av dessa siffror är att Umeå kommuns vinst på den kommungemensamma förvaltningen uppskattningsvis ligger på 300-400 miljoner kr / år – i form av uteblivna kostnadsökningar. Då har vi inte tagit till för mycket. Arbetarpartiets uppfattning är denna: den kommungemensamma förvaltningen måste få längre tid på sig för att kunna utveckla sin fulla potential. Det har hela tiden funnits ett mer eller mindre aktivt motstånd från de som vägrar att acceptera att släppa sina inpinkade revir. Och det är inte förrän alla har lärt sig att acceptera att helheten går före det egna reviret, som den fulla vinsten med den nya förvaltningen kan utvärderas. Vi tror dessutom att vinsten kommer att öka ju större kommunen blir.
Konsultfirman som gjorde en utvärdering åt Umeå kommun, formulerade sig bl a på följande sätt rörande den kommungemensamma förvaltningen.” PwC anser inte att kommunen bör gå tillbaka till en organisation med flera förvaltningar. Istället bör fokus läggas på att fokusera på ett antal förbättringar på kort och lång sikt i det fortsatta arbetet.”
Det var Anders Ågren( M) som inledde angreppet på den kommungemensamma förvaltningen. Snart stod hela Alliansen bakom. Vänsterpartiet anslöt sig! Denna oheliga koalition var villig att slänga 300-400 miljoner per år i sjön. Socialdemokraterna försvarade förvaltningen – i en hel vecka innan man gav upp. Med tanke på att kostnaderna överstiger intäkterna varje år var beslutet att skrota den kommungemensamma förvaltningen troligtvis det mest ansvarslösa beslut som överhuvud kunde ha tagits. Förutom den gigantiska ekonomiska förlusten är det nästan osannolikt ansvarslöst att nöta ut personalen i tjänsteorganisationen i ännu en uttröttande omorganisation. n
Åtgärd 3:
De två senaste mandatperioderna, åren 2010-2018, har det skett en våldsam satsning på olika skrytprojekt i centrala Umeå. De två dyraste skrytprojekten blev kulturhuset Väven och äventyrsbadet Navet.
Väven vid kajen borde aldrig ha byggts. Stadsbibliotekets gamla läge var perfekt. Huset var byggt så att dess yta kunde ha ökats med hela 50 %. Det kunde ha byggts ihop med Folkets hus för samordning av lokalerna. Lägg till närheten till både biograf Royal( också vid Vasaplan, där Folkets bio kunde ha inrymts) och Norrlandsoperan. Centrala Umeå hade redan ett kulturkvarter vid Vasaplan –” navet” för busstrafiken. Bygget av” Väven” innebar att detta kulturkvarter sprängdes. Projektet kostade över en miljard och kommunens andel blev hälften. En mycket dyr felsatsning – som dessutom gick emot folkviljan.
Äventyrsbadet placerades på helt fel ställe. Den ekonomiska kalkylen utgick ifrån 380 000 besökare / år. Detta kräver bilburna besökare från när och fjärran – med försämring av centrala Umeås redan skadliga luft. Kostnaden blev 400 miljoner – tre gånger dyrare än vad vissa andra kommuner kan bygga för.
Jan Hägglund 43 år som politiskt aktiv. 27 år i fullmäktige. Umebo sedan födseln. 1: a namn på kommunvalsedeln. Liston-fan.
Men eländet slutar inte där. Antalet besökare uppgår inte alls till 380 000 / år vilket gör bygget än dyrare. Vattnet” sinar” om inte ytterligare skattemedel tillförs. Även här kördes medborgarna över.
Dessa två projekt innebär att Umeå kommun har dragit på sig ca 100 miljoner i onödiga kostnader varje år som
8 Valmanifest 2018