Åtgärd 4: Fullmäktige måste återta kontrollen över bolagen
Den demokratiska kontrollen över skattemedlens användning, och därmed utvecklingen av Umeå kommun, håller på att gå förlorad. En avgörande orsak är att kommunens verksamheter har splittrats upp i två, från varandra, allt mer oberoende sfärer. Det är inte rimligt att det ska vändas på varje krona i verksamheter som skola och omsorg samtidigt som kommunala bolag som Inab kan bolla med miljardbelopp.
Den ena sfären består av det som kallas för” kommunen”. Dess verksamhet består huvudsakligen av förskola, skola, äldre- och andra omsorger. Dessa styrs av politiska nämnder via förvaltningar. Den andra sfären består av byggande och förvaltande av bostäder, vatten och avlopp samt energiförsörjning. Denna verksamhet är organiserad i form av bolag som ägs av kommunen och vars styrelser är politiskt tillsatta. Detta gäller även hamnen, kollektivtrafik och P-verksamhet. De kommunala bolagen bedriver ofta kapitalkrävande investeringar i infrastruktur.
Trenden är att den öppna debatten, för folkvalda och medborgare, begränsas till att handla om det som sker inom förskola, skola och omsorger. Samtidigt minskar debatten om dessa frågor i betydelse! Skälet är att då kostnaderna ökar snabbare än intäkterna binds nästan varje krona upp i form av, för alla partier, självklara utbyggnader av skolor och äldreboenden samt därav följande anställningar av personal. Resultatet blir att även budgetalternativen från motsatserna, Arbetarpartiet och Moderaterna, bara skiljer någon procent!
Samtidigt ökar betydelsen av det som händer i de kommunala bolagen när det gäller kommunens utveckling. Låt oss studera en uppställning över tillgångar som antyder bolagens ökande betydelse:
Tillgångar inom Umeå kommun Bolagen Förvaltningarna
Källa: Umeå kommuns årsredovisning 2017, Materiella anläggningstillgångar
11 971 milj kr 6 472 milj kr
De kommunala bolagens tillgångar är dubbelt så stora som kommunens. Detta antyder deras betydelse för Umeås omvandling. Denna tyngdförskjutning mellan kommunen och dess bolag har inte alla partier fattat. Vissa partier har inte heller fattat att styrelsen står över vd: n även i kommunala bolag. Dessa klarar inte av att lägga fram egna förslag till” ägardirektiv” som visar VD: n hur partiet vill att bolaget ska drivas. De partier som inte har förstått bolagens ökade vikt har satt svaga representanter i bolagens styrelser – som dessutom inte får nödvändig uppbackning av sitt parti. Turerna kring utförsäljningen av 1601 hyresrätter inom Bostaden är ett exempel på hur tyngdpunkten har förskjutits mellan fullmäktige och bolagen när det gäller debatt och beslut som berör kommunens utveckling.
Arbetarpartiet kommer att föreslå att investeringarna för kommunen och dess bolag diskuteras samtidigt, då budgeten ska antas, för att olika behov ska ställas mot varandra. Det är orimligt att skolan svälter medan Inab hanterar miljardbelopp. I praktiken har Inab under lång tid kunnat göra vad de har velat utan märkbara ekonomiska begränsningar. Det är framförallt detta bolags självsvådliga aktiviteter som kan medföra oförutsedda ökningar när det gäller bl a skuldsättning och borgensåtaganden. Insynen i Inab har under lång tid varit under all kritik. Öppenhet och transparens har motarbetats aktivt av Inabs ledning. När det gäller Inab krävs en dramatisk förändring när det gäller ledning och demokratisk insyn.
I framtiden kommer vi att lägga fram ägardirektiv och se till att dessa styrdokument diskuteras. Dessa förändringar är nödvändiga för att anställda och medborgare ska återfå kontrollen över utvecklingen. n
Åtgärd 5: Miljön måste tillbaka på agendan- även i Umeå
Den skadliga luften i centrala Umeå utgör den kanske mest akuta miljöfrågan för många av kommunens invånare. Förutom att luften har en negativ inverkan på umebornas hälsa ökar problemet kommunens kostnader. Investeringar för bättre luft ser vi som investeringar i förebyggande hälso- och sjukvård: det är väl använda pengar både vad gäller livskvalitet och ekonomi. Därför anser vi att det, i syfte att förbättra luften, är berättigat med ökade kostnader.
Den som varit utsatt för koncentrationer av kvävedioxid som överskrider miljökvalitetsnormerna( MKN) under 15 år löper en risk som är 50 % högre när det gäller att utveckla lungcancer efter 30 år. Detta enligt Lucas-studien( Lungcancer i Stockholm) som visade” ett tydligt samband mellan kvävedioxid och lungcancer”. Även andra studier har visat på liknande samband. Men överskridanden av MKN för kvävedioxid innebär även en ökad risk för bl a hjärt- och kärlsjukdomar, demenssjukdomar, astma och allergier. Koncentrationen av kvävedioxid är värst längs Västra Esplanaden. År 2016 fanns det bara två platser i Göteborg och en i Stockholm som låg sämre till än V: a Espl. i Umeå. Överskridanden har även uppmätts på Storgatan och ÖK.
Umeå kommun har överskridit de tillåtna dygnsvärdena varje år under perioden 2003-2018. Detta innebär att koncentrationen av kvävedioxid har varit sådan att de som vistats i närheten av Västra Esplanaden under 15 år nu löper 50 % högre risk att utveckla lungcancer. Men det är ingen överdrift att påstå att luften inom
Fortsättning följer på nästa sida
Arbetarpartiet 11