Segelskidresa till Norge
20
Tuuli och Meri-Aurea på toppen av Fonna skidcentrum .
Jag har länge drömt om att segla till fjordlandskapet i Norge . Idén föddes för ungefär 20 år sen då vi körde en rundtur i södra Norge tillsammans med min systers familj . Även om resan var lyckad kunde jag inte hjälpa att jag tänkte hur fint det kunde vara att se och uppleva de otroliga landskapen sett från fjordarna . Skymten av de vita topparna av Folge fonna glaciären under resan ledde till tanken att kombinera seglatsen med en skidtur .
På våren 2022 blev det aktuellt . Även Vikingaträffen skulle ta plats i Halden och Hankö i sydvästra Norge . Min yngre dotter Tuuli som från början var ivrig att komma med på resan hade möjlighet att ta ledigt i två månader . Min äldre dotter Meri-Aurea skulle vi plocka upp någonstans i Norge .
Den tredje juni gav Mare Luccica sig iväg från Blekholmen med mig , Tuuli och tre par skidor . En skidresa av detta slag kräver förstås en ordentlig utrustning . För att skydda skidorna från rost hade kanterna behandlats med extra vax , vilket visade sig funka bra .
Resan genom Skärgårdshavet och vidare till Sandhamn i Sverige gick väl . Framme måste vi dock ändra våra planer , då det visade sig att den planerade rutten genom Götakanalen var fullbokad ända till slutet av försäsongen . Kanalen borde säkert ha bokats i god tid innan våren .
Väderleksrapporterna såg lovande ut , varför vi bestämde oss att i stället åka runt södra Sverige . De första dagarna gick fint , men sen började tyvärr de sydvästliga vindarna blåsa emot oss . Efter några dagar av hård motvind , ( som värst ungefär 18 m / s ) som piskade vågstänk i våra ansikten kom vi fram till Kattegatt . Vinden höll för det mesta sin riktning , efter Falsterbokanalen kunde vi njuta av fin , men även ibland , hård sidovind . Den 21 juni seglade vi från Fiskebäckskil , en av de vackraste städerna på Sveriges västkust , till Larvik i Norge , en spektakulär seglats i 8 – 9 knops fart .
Resan längs Norges västkust , genom vackra landskap , via fina byar och hamnar var , trots hårda med- och sidovindar , en upplevelse . Efter att vi rundat Norges sydspets höll vinden och vi kunde hålla bra fart ( toppfart 11,4 knop ) med dubbelrevat storsegel . Seglatsen norrut från Tananger började under spännande omständigheter i dimma längs stora vältrafikerade farleder , men sen kom solen fram och vi befann oss i fjordlandskapet . Den 27 juni kom vi till Hjellestad , vid Bergen , där vi plockade upp min äldre dotter Meri-Aurea . Nästa dag seglade vi upp för Hardangerfjorden till Jondal , det var ända gången under hela resan i Norge som vi kryssade .