Allt du behöver veta om varselkläder
Utseendet styrt av EU-standard Varselklädernas utseende styrs av EU-standarden EN ISO 20471 , som bland annat beskriver vilka färger som får användas , var på kläderna reflexer ska placeras och vilken information som måste följa med plaggen . Det ställs krav på materialets egenskaper för att uppnå så hög synbarhet som möjligt och för att de ska klara tvätt utan att förlora synbarhet . Plaggets utformning måste också följa vissa mallar för att maximal synbarhet ska uppnås .
Testas av utvalda testinstitut När plaggen med tillhörande dokumentation godkänts , erhålls ett certifikat som intygar att de har de egenskaper som krävs enligt standarden EN ISO 20471 . I plaggen finns en CE-märkning som intygar att de är certifierade och det följer även med information om skötsel och hur plagget ska användas .
Ska användas där det finns trafik På varje arbetsplats där det förekommer någon form av trafik ska varselkläder användas . Till sådana platser räknas vägar , parker , hamnar , byggplatser , lastnings- och lossningsplatser , gruvor , parkeringsplatser , flygplatser , festivaler och liknande arbetsplatser . På Trafikverkets mark gäller deras regler , i övrigt gäller de regler som varje kommun satt upp . De flesta kommuner har valt att följa Trafikverkets regler .
Varselplagg är indelade i tre klasser
Plaggen delas in i tre olika klasser utifrån deras synbarhet . Klassningen styrs framförallt av plaggens fluorescerande ytor och reflexytor .
Klass 3 : Högst synbarhet . Total fluorescerande yta ska vara minst 0,8 m 2 och reflex 0,2 m 2 .
Klass 2 : Total fluorescerande yta ska vara minst 0,5 m 2 och reflex 0,13 m 2 .
Klass 1 : Lägst synbarhet . Total fluorescerande yta ska vara minst 0,14 m 2 och reflex 0,1 m 2 .
Glappet får max vara 5 cm på ett ställe men det totala glappet får vara 10 cm runt om kroppen .
Möjligt att kombinera olika plagg Det är möjligt att kombinera plagg av olika klasser , men klass 1 + 2 blir inte automatiskt klass 3 . För att uppnå klass 3 måste plaggens totala fluorescerande yta vara minst 0,8 m 2 . Plagg med olika färger får också kombineras . De måste dock samcertifieras för att ytan ska tillgodoräknas , annars gäller det enstaka plaggets yta .
Gul färg syns bäst EU-standarden specificerar tre godkända fluorescerande färger : gult , orange och rött . Det ska framgå i certifikaten att plaggen är godkända för att kombineras . Vid tester har det visat sig att gul färg har dubbelt så bra lyskraft jämfört med orange och rött . Dessutom är gult den enda av dessa tre färger som är fluorescerande i direkt solljus samt i natriumbelysning , som är den typ av belysning som används i exempelvis tunnlar .
Reflexer för synlighet i mörker Vid mörker tappar de fluorescerande färgerna i lyskraft . Därför har plaggen även reflexer som ska reflektera fordons strålkastarljus i mörker . Reflexer på benen innebär att man syns på längre håll .
Vem beslutar när varselkläder behövs ? Det är arbetsgivarens och arbetstagarens skyldighet att på varje arbetsplats informera sig om vilka krav som gäller .
• I Sverige gäller EU-regler om personlig skyddsutrustning . Standarden EN ISO 20471 innebär krav på fluorescerande material och reflexer .
• I Sverige finns en allmän arbetsmiljölag . I den framgår det att arbetsgivaren är skyldig att tillhandahålla personlig skyddsutrustning om så krävs .
• Arbetsgivaren och arbetstagaren kommer vanligtvis överens om lämpliga varselkläder för det aktuella arbetet . Uppdragsgivaren har rätt att ställa speciella krav på arbetsplaggens klass för en specifik arbetsplats .
• Av arbetsmiljö- och trafiksäkerhetsskäl har Trafikverket beslutat att varselkläder med klass 3 ska användas vid arbeten på deras mark . Dessutom ska varselbyxa med lägst klass 2 kompletteras vid arbete på väg med passerande trafik i mörker , dis och dimma , eller motsvarande förhållanden .
92 VARSELKLÄDER