h a l l å dä r . . .
Hallå där Susanne Kaevergaard...
biträdande tillsynschef vid Åklagarmyndigheten och särskild utredare
Varför utreda ändrad kameraövervakningslag?
Regeringen har sett att det finns ett behov av att utvärdera hur kameraövervakningslagen fungerar. Utredningen
jag leder ska bland annat undersöka
om det finns behov av att kunna kameraövervaka i situationer som idag
hindras av lagstiftningen och om lagen
behöver moderniseras för att fungera
bättre i förhållande till ny teknik.
2018 får vi en ny EU-lagstiftning
som helt eller delvis kan ersätta
kameraövervakningslagen. Borde
man inte vänta med den här utredningen?
Nej, tvärtom är det viktigt att utredningen görs nu så att vi är klara i tid
när förordningen träder i kraft. Faktum
är att vi fått omprioritera uppdraget så
att det första vi nu gör är att analysera
den kommande EU-lagstiftningen för
att klargöra vilket spelrum vi kommer
att ha för nationell lagstiftning som rör
kameraövervakning.
Vi har precis börjat det arbetet men
kan konstatera att det finns skillnader. I
Sverige har vi idag en kameraövervakningslag där det dragits en skiljelinje
mellan kameraövervakning på allmän
plats och kameraövervakning på platser dit allmänheten inte har tillträde.
Den kommande EU-lagstiftningen består av två delar: ett direktiv för
brottsbekämpande myndigheter som
ska genomföras i nationell lagstiftning
och en förordning som blir direkt gällande lag i alla EU-länder, även om det
finns ett visst utrymme att precisera
förordningsbestämmelserna genom
svenska regler. Det innebär att reglerna för kameraövervakning kan komma
att skilja sig för polisen och övriga som
vill kameraövervaka. Polisen ska följa
svensk lag, medan övriga i första hand
ska följa reglerna i EU-förordningen.
Integritet i fokus nr 1-2016 – Datainspektionen
Ni ska undersöka om lagen behöver moderniseras för att fungera
bättre i förhållande till ny teknik. Vad är problemet?
Tillämpningen av kameraövervakningslagen har till viss del präglats av
svåra gränsdragningar för vad som
ska, och inte ska, klassas som en övervakningskamera. Kameraövervakningslagen har en bred definition av
vad som räknas som övervakningskamera, och uppfyller en kamerautrustning de villkoren så gäller kameraövervakningslagens regler. Det spelar ingen roll om syftet med kameran inte är
att övervaka, som exempelvis då man
vill använda en drönare för att fotografera villatomter.
Jag skulle, om möjligt, vilja se en
mer teknikneutral reglering som inte
skapar så många gränsdragningsproblem. När det gäller just drönare kan
jag tillägga att det inom EU pågår arbete att ta fram särskild reglering för
drönare, som vi kommer att bevaka i
utredningen. Det kan tänkas att den
regleringen även kommer att påverka möjligheterna att använda drönare
med kamera.
Vad har du för resurser till förfogande?
Jag leder utredningen och till min
hjälp har jag en utredningssekreterare
som kommer att arbeta med uppdraget på heltid. Vi har satt samman en
expertgrupp med representanter från
bland annat Datainspektionen, länsstyrelserna, polisen, Brottsförebyggande
rådet (Brå) och Justitiedepartementet,
som vi räknar med att träffa tre gånger
under våren och tre-fyra gånger under
hösten. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2017.
Susanne Kaevergaard är särskilt utredare med uppdrag att se över kameraövervakningslagen.
Skulle du själv vilja se en ökad
kameraövervakning i Sverige?
Jag tror att kameraövervakning kan
vara ett bra komplement till andra åtgärder men självklart måste det finnas
en balans mellan övervakningen och
vår rätt till en fredad sfär. Det finns
uppgifter från Brå som visar att exempelvis polisens kameraövervakning inte
alltid har den direkta brottsavskräckande effekt som man hoppats uppnå.
Men, jag tror att den typen av övervakning ändå kan vara bra för att klara
upp brott. Många känner sig tryggare
i områden som är kameraövervakade,
trots att den faktiska effekten är svår
att påvisa. Om fler känner sig tryggare, så vistas fler på platsen, vilket i
sig kan göra att brottsligheten går ner
där. Och att brottslighet kan utredas
med hjälp av kamerabilder bidrar i förlängningen till att straffsystemet får en
brottspreventiv verkan.
9