Integritet i fokus Integritet i fokus 3-2017

ation det är den utredning där jag deltar som expert som också har i uppdrag att föreslå vad som ska gälla för Säkerhetspolisens behandling av personuppgifter. Stärkta rättigheter Cecilia Agnehall förklarar att syftet med både förordningen och direktivet är att stärka enskildas rättigheter. Idag är de databaser som exempelvis polisen har i sitt brottsbekämpande arbete omgärdade av stark sekretess. Det gör att en enskild person inte kan kontrollera om polisens registrering går rätt till och är laglig. – I framtiden ska man enligt förslaget kunna vända sig till Datainspektionen och be myndigheten kontrollera att ens uppgifter verkligen hanteras korrekt hos exempelvis polisen. Man kommer inte att få reda på att polisen har några uppgifter eller vilka dessa i så fall är. I stället får man ett besked från Datainspektionen att en kontroll har utförts. I dag går det att vända sig till Säkerhets- och Integritetsskyddsnämnden med en motsvarande begäran. Då sker dock enbart en kontroll hos polisen och Säkerhetspolisen. I framtiden ska kontrollen kunna göras hos alla myndigheter som omfattas av brottsdatalagen. – Det är en helt ny arbetsuppgift för Datai nspektionen, berättar Cecilia Agnehall. En annan nyhet enligt förslaget är att Datainspektionen kommer att ha möjlighet att utdela administrativa sanktionsavgifter, en form av böter, om myndigheterna inte följer reglerna i brottsdatalagen. Direktivet och det svenska brottsdatala- gen ska också underlätta för brottsbekäm- pande myndigheter att utbyta information. Integritet i fokus nr 3-2017 – Datainspektionen – Brottsligheten känner inga myndig- hetsgränser och det finns ett ökat behov för brottsbekämpande myndigheter att kunna utbyta information, men det får inte ske på bekostnad av skyddet av den personliga integriteten. Det kommer inte bli ett fritt flöde av information mellan myndigheterna, utan det måste ske en prövning av behovet. Högre krav på myndigheter Det kommer också att ställas högre krav på de berörda myndigheterna att de följer brottsdatalagen och sina registerförfatt- ningar. De kommer att vara skyldiga att ha ett så kallat dataskyddsombud och måste också samråda i större utsträckning med Datainspektionen vid vissa typer av förändringar i hur de samlar in och använder personuppgifter. För de berörda myndigheterna kan det nya regelverket bli en utmaning. Ta exem- pelvis polisen. I vissa fall ska polisen följa dataskyddsförordningen, bland annat när det gäller passverksamheten, gränskontroller och tillståndsverksamheten. I den brottsbe- kämpande verksamheten ska brottsdatalagen och polisens egen registerförfattning tilläm- pas. Dessutom finns det mängder av annan lagstiftning som polisen måste ta hänsyn till, som exempelvis Europolförordningen och la- garna om misstanke- och belastningsregister. – Det kommer definitivt att bli gränsdrag- ningsproblem för när förordningen respekti- ve brottsdatalagen ska tillämpas och det blir en utmaning också för Datainspektionen som tillsynsmyndighet, säger Cecilia Agnehall. – Det är viktigt att ha en balans mellan brottsbe- kämpning och skyddet av den personliga in- tegriteten. Min uppfattning är att brottsdatala- gen inte har tip- pat över åt nå- got håll, säger Cecilia Agnehall. Fotnot: Cecilia Agnehall har arbetat på Datainspektionen men arbetar nu på Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden 9

Integritet i fokus Integritet i fokus 3-2017 | Page 9