Integritet i fokus Integritet i fokus 3-2017 | Page 9
ation
det är den utredning där jag deltar som
expert som också har i uppdrag att föreslå
vad som ska gälla för Säkerhetspolisens
behandling av personuppgifter.
Stärkta rättigheter
Cecilia Agnehall förklarar att syftet med
både förordningen och direktivet är att
stärka enskildas rättigheter. Idag är de
databaser som exempelvis polisen har i sitt
brottsbekämpande arbete omgärdade av
stark sekretess. Det gör att en enskild person
inte kan kontrollera om polisens registrering
går rätt till och är laglig.
– I framtiden ska man enligt förslaget
kunna vända sig till Datainspektionen och be
myndigheten kontrollera att ens uppgifter
verkligen hanteras korrekt hos exempelvis
polisen. Man kommer inte att få reda på att
polisen har några uppgifter eller vilka dessa
i så fall är. I stället får man ett besked från
Datainspektionen att en kontroll har utförts.
I dag går det att vända sig till Säkerhets-
och Integritetsskyddsnämnden med en
motsvarande begäran. Då sker dock enbart
en kontroll hos polisen och Säkerhetspolisen.
I framtiden ska kontrollen kunna göras
hos alla myndigheter som omfattas av
brottsdatalagen.
– Det är en helt ny arbetsuppgift för
Datai nspektionen, berättar Cecilia Agnehall.
En annan nyhet enligt förslaget är att
Datainspektionen kommer att ha möjlighet
att utdela administrativa sanktionsavgifter,
en form av böter, om myndigheterna inte
följer reglerna i brottsdatalagen.
Direktivet och det svenska brottsdatala-
gen ska också underlätta för brottsbekäm-
pande myndigheter att utbyta information.
Integritet i fokus nr 3-2017 – Datainspektionen
– Brottsligheten känner inga myndig-
hetsgränser och det finns ett ökat behov för
brottsbekämpande myndigheter att kunna
utbyta information, men det får inte ske
på bekostnad av skyddet av den personliga
integriteten. Det kommer inte bli ett fritt
flöde av information mellan myndigheterna,
utan det måste ske en prövning av behovet.
Högre krav på myndigheter
Det kommer också att ställas högre krav
på de berörda myndigheterna att de följer
brottsdatalagen och sina registerförfatt-
ningar. De kommer att vara skyldiga att
ha ett så kallat dataskyddsombud och
måste också samråda i större utsträckning
med Datainspektionen vid vissa typer av
förändringar i hur de samlar in och använder
personuppgifter.
För de berörda myndigheterna kan det
nya regelverket bli en utmaning. Ta exem-
pelvis polisen. I vissa fall ska polisen följa
dataskyddsförordningen, bland annat när det
gäller passverksamheten, gränskontroller
och tillståndsverksamheten. I den brottsbe-
kämpande verksamheten ska brottsdatalagen
och polisens egen registerförfattning tilläm-
pas. Dessutom finns det mängder av annan
lagstiftning som polisen måste ta hänsyn till,
som exempelvis Europolförordningen och la-
garna om misstanke- och belastningsregister.
– Det kommer definitivt att bli gränsdrag-
ningsproblem för när förordningen respekti-
ve brottsdatalagen ska tillämpas och det blir
en utmaning också för Datainspektionen som
tillsynsmyndighet, säger Cecilia Agnehall.
– Det är viktigt
att ha en balans
mellan brottsbe-
kämpning och
skyddet av den
personliga in-
tegriteten. Min
uppfattning är
att brottsdatala-
gen inte har tip-
pat över åt nå-
got håll, säger
Cecilia Agnehall.
Fotnot: Cecilia Agnehall har arbetat på Datainspektionen
men arbetar nu på Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
9