Integritet i fokus Integritet i fokus 3-2017 - Page 7

akning ker på plat- ser dit all- mänheten (kunderna) har tillträde. Idag behöver en butiksägare bara skicka in en anmälan till länsstyrelsen. I framtiden behöver butiken förvisso inte skicka in en anmälan men måste se till och kunna visa att reglerna i dataskyddsförordningen följs. En nyhet i den föreslagna kamerabe- vakningslagen är att arbetsgivare som vill kameraövervaka arbetsplatser är skyldiga att först MBL-förhandla med en organisa- tion som företräder arbetstagarna på arbetsplatsen. Torrt på fötterna I dagens kameraövervakningslag finns en straffbestämmelse som säger att den som bryter mot vissa bestämmelser i lagen riske- rar böter eller fängelse i upp till ett år. – I praktiken är det dock bara frågan om böter, typiskt då man satt upp en övervakningskamera utan tillstånd från länsstyrelsen. I den föreslagna kamerabevakningslagen finns ingen straffbestämmelse. Däremot riskerar den som bryter mot reglerna i da- taskyddsförordningen att få administrativa sanktionsavgifter som kan vara väsentligt mycket högre än dagens böter. – Så även om kravet på tillstånd i många fall försvinner, så måste den som kame- raövervakar verkligen ha torrt på fötterna och kunna visa att man följer reglerna i dataskyddsförordningen. Integritet i fokus nr 3-2017 – Datainspektionen Tillstånd och tillsyn flyttas till Datainspektionen En stor nyhet i den föreslagna kamerabevakningslagen är att all hantering av tillstånd och all tillsyn av kameraövervakning flyttas från landets 21 länsstyrel- ser till Datainspektionen. Enligt utredningen bakom den före- slagna nya lagen är det idag to- talt ett drygt tiotal personer som på länsstyrelserna arbetar med tillstånd och tillsyn av kameraö- vervakning på platser dit allmän- heten har tillträde. Efter 25 maj nästa år kommer dock betydligt färre att behöva ansöka om till- stånd för kameraövervakning. Därför menar utredningen att Datainspektionen kan klara sig med något färre resurser än som idag arbetar med kameraöver- vakning på länsstyrelserna. – Datainspektionen delar inte utredningens slutsats och anser att man gjort en felaktig upp- skattning av det framtida resurs- behovet. Visserligen kommer antalet tillståndsansökningar att minska men prövningen kom- mer att bli betydligt mer omfat- tande eftersom vi måste bedöma lagligheten i förhållande till da- taskyddsförordningen respektive brottsdatalagen, säger Tove Fors. Även tillsynen, alltså kontrol- len, av kameraövervakningen i samhället blir mer komplicerad och tidskrävande än idag. – Idag kontrollerar länsstyrel- serna att en undersökt kamera har tillstånd och att den uppfyl- ler kraven i tillståndet vad gäller bland annat upptagningsområde och optik. Det krävs helt andra resurser för att bedöma en över- vakningskameras laglighet enligt dataskyddsförordningen, brotts- datalagen och kamerabevak- ningslagen. Och eftersom kravet på tillstånd i stor utsträckning försvinner så bör det kompen- seras med en förstärkt och mer omfattande granskning. Vilket rättsligt stöd har man för att sätta upp kameran? Har man gjort en intresseavvägning som tydligt visar att behovet av ka- meran väger tyngre än rätten till integritet hos de som övervakas? Är i så fall övervakningen be- gränsad i tid och plats för att mi- nimera integritetsintrånget? Hur informeras de som kan komma att övervakas? Är säkerhetsåtgär- derna för att skydda bildmateria- let tillräckliga? Det är bara några av de frågor som Datainspektio- nen i framtiden kan komma att granska i sin tillsyn av kamera­ övervakning. Nästa år föreslås den nuvaran- de kameraövervakningslagen att ersättas med kamerabe- vakningslagen. Med den nya lagen kommer betydligt färre att behöva ansöka om tillstånd för att få kameraövervaka. 7