Integritet i fokus Integritet i fokus 3-2017 | Page 7
akning
ker på
plat-
ser
dit all-
mänheten
(kunderna)
har tillträde. Idag
behöver en butiksägare bara skicka
in en anmälan till länsstyrelsen. I framtiden
behöver butiken förvisso inte skicka in en
anmälan men måste se till och kunna visa att
reglerna i dataskyddsförordningen följs.
En nyhet i den föreslagna kamerabe-
vakningslagen är att arbetsgivare som vill
kameraövervaka arbetsplatser är skyldiga
att först MBL-förhandla med en organisa-
tion som företräder arbetstagarna på
arbetsplatsen.
Torrt på fötterna
I dagens kameraövervakningslag finns en
straffbestämmelse som säger att den som
bryter mot vissa bestämmelser i lagen riske-
rar böter eller fängelse i upp till ett år.
– I praktiken är det dock bara frågan
om böter, typiskt då man satt upp en
övervakningskamera utan tillstånd från
länsstyrelsen.
I den föreslagna kamerabevakningslagen
finns ingen straffbestämmelse. Däremot
riskerar den som bryter mot reglerna i da-
taskyddsförordningen att få administrativa
sanktionsavgifter som kan vara väsentligt
mycket högre än dagens böter.
– Så även om kravet på tillstånd i många
fall försvinner, så måste den som kame-
raövervakar verkligen ha torrt på fötterna
och kunna visa att man följer reglerna i
dataskyddsförordningen.
Integritet i fokus nr 3-2017 – Datainspektionen
Tillstånd och tillsyn flyttas
till Datainspektionen
En stor nyhet i den föreslagna
kamerabevakningslagen är att
all hantering av tillstånd och all
tillsyn av kameraövervakning
flyttas från landets 21 länsstyrel-
ser till Datainspektionen. Enligt
utredningen bakom den före-
slagna nya lagen är det idag to-
talt ett drygt tiotal personer som
på länsstyrelserna arbetar med
tillstånd och tillsyn av kameraö-
vervakning på platser dit allmän-
heten har tillträde. Efter 25 maj
nästa år kommer dock betydligt
färre att behöva ansöka om till-
stånd för kameraövervakning.
Därför menar utredningen att
Datainspektionen kan klara sig
med något färre resurser än som
idag arbetar med kameraöver-
vakning på länsstyrelserna.
– Datainspektionen delar inte
utredningens slutsats och anser
att man gjort en felaktig upp-
skattning av det framtida resurs-
behovet. Visserligen kommer
antalet tillståndsansökningar att
minska men prövningen kom-
mer att bli betydligt mer omfat-
tande eftersom vi måste bedöma
lagligheten i förhållande till da-
taskyddsförordningen respektive
brottsdatalagen, säger Tove Fors.
Även tillsynen, alltså kontrol-
len, av kameraövervakningen i
samhället blir mer komplicerad
och tidskrävande än idag.
– Idag kontrollerar länsstyrel-
serna att en undersökt kamera
har tillstånd och att den uppfyl-
ler kraven i tillståndet vad gäller
bland annat upptagningsområde
och optik. Det krävs helt andra
resurser för att bedöma en över-
vakningskameras laglighet enligt
dataskyddsförordningen, brotts-
datalagen och kamerabevak-
ningslagen. Och eftersom kravet
på tillstånd i stor utsträckning
försvinner så bör det kompen-
seras med en förstärkt och mer
omfattande granskning.
Vilket rättsligt stöd har man för
att sätta upp kameran? Har man
gjort en intresseavvägning som
tydligt visar att behovet av ka-
meran väger tyngre än rätten till
integritet hos de som övervakas?
Är i så fall övervakningen be-
gränsad i tid och plats för att mi-
nimera integritetsintrånget? Hur
informeras de som kan komma
att övervakas? Är säkerhetsåtgär-
derna för att skydda bildmateria-
let tillräckliga? Det är bara några
av de frågor som Datainspektio-
nen i framtiden kan komma att
granska i sin tillsyn av kamera
övervakning.
Nästa år föreslås den nuvaran-
de kameraövervakningslagen
att ersättas med kamerabe-
vakningslagen. Med den nya
lagen kommer betydligt färre
att behöva ansöka om tillstånd
för att få kameraövervaka.
7