Gállok Magazine Volume 2014 - Page 3

nnnn Gállok Värdefull natur Under sommaren 2013 blev en plats i Norrbottens inland omtalad som en plats för gruvmotstånd, konflikter och polisinsatser. Gállok, eller Kallak som det försvenskade namnet lyder, blev känt över världen då journalister från när och fjärran berättade om händelserna. Men vad är Gállok? Vad var det innan det blev känt som ett slagfält mellan olika intressen? Här berättar vi om en plats med en artrik natur och en gammal kulturhistoria. Gálloks betydelse för renskötseln får du veta mer om på nästa utställningsskärm. GÁLLOK LIGGER PÅ Björkholmsberget, ett par kilometer från byn Björkholmen vid Lilla Lule älv. Platsen har fått sitt namn efter Gállokjávrre (kartans Kállakjávrre) - en populär rekreationsort för björkholmsborna. Vid sjöns östra kant finns en urskog som präglas av gran och på dess södra sida står en aldrig kalavverkad naturskog dominerad av tall. Det är kvarlämnade spillror genuin skog i ett landskap annars präglat av virkesplantager. En hemvist för många hotade arter som bara finns i gammelskogar, som exempelvis mård, ullticka och lavskrika. och spännande historia Gállok är beläget fem mil nordväst om Jokkmokk och 22 mil nordväst om Luleå. Sjöarna som omger Gállok är en del av Lilla Lule älvs vattensystem. På den inringade halvön ligger byn Björkholmen i nordväst och byn Randijaur i öster. VID GÁLLOK FINNS många lulesamiska namn som vittnar om ett mycket långt och flitigt kulturnyttjande, som exempelvis Boahttsunoajvve - renens huvud, Njallajågåsj – njalla, förrådsbod som står på en eller två stolpar och Átjek – bildat av ordet átjá som betyder åska, men namnet har troligen en djupare innebörd. Vid bergets fot låg tidigare en samisk offerplats som numera är överdämd. 2011 ANLITADE mineralprospektören Jokkmokk Iron Mines arkeologer från Norrbottens museum för en arkeologisk inventering av Gállok med omgivningar. Många härdar och andra fynd gjordes, men vid platsen för det planerade dagbrottet hittades ingenting. Därför gjorde amatörearkeologen Tor Lundberg (numera Tuorda) en egen undersökning och hittade lämningar efter två skogssamiska timringar vid tranden av Gállokjávrre vilka i sin tur gav spännande historiska samband. Sjön var centrum i Tjäruborgarens land, ett skatteland som ägdes av Per Nilsson Tjäruborgare (troligen Per Nilsson Penta 1688-) som skattade för området i början på 1700-talet. TJÄRUBORGAREN BODDE strategiskt i mitten av sitt imperium och fiskade i sjön, jagade och samlade i skogarna. Han ägde också ett fåtal renar, men Per Nilssons handel med tjära torde ha utgjort stommen i familjens penningförsörjning. Under 30 år arrenderade kyrkoherde Petrus Alstadius från Huhttán, Kvikkjokk, skattelandet. Troligen var det prästens fru Christina Groth som hade mest nytta av skattelandet. Hon var en på den tiden ovanlig och i affärer driftig kvinna, som hade mycket god relation till samerna och ägde tamhärkar som hon i rajder gjorde handelsresor med. Tjäruborgarens land bör ha utgjort ett lämpligt betesland för hennes renar med samer på platsen som kunde sköta dem om vintrarna. Oviss framtid för Björkholmen DEN BY SOM kommer att drabbas kraftigast av en gruvetablering i Gállok är Björkholmen, belägen bara ett par kilometer nordväst om den planerade gruvan. Björkholmen som by har anor från 1700-talet. År 1792 utsynade den första nybyggaren, Isak Persson, sitt hemman på själva ön Björkholmen. Idag är ett tiotal personer mantalskrivna i byn, men de privata markägare som berörs är långt fler. Cirka 25 markägare har sina marker i direkt anslutning till det planerade gruvområdet. Andra har sina bostads- eller fritidshus i byn, medan deras skogsmark ligger en bit därifrån. Dessa i sin tur har både barn och barnbarn som har Björkholmen som sin gemensamma nämnare. EN GRUVA I GÁLLOK skulle innebära att dessa människor får se sitt ursprungs marker förödda och att möjligheterna till jakt, fiske, skogsbruk och rekreation på de egna markerna kraftigt begränsas eller omintetgörs. Förutom dammning och buller visar erfarenheter från andra moderna dagbrott att sprängmaterial från de kraftiga detonationerna riskerar att landa mellan två och tre kilometer från dagbrottet, vilket skulle betyda att själva byn hamnar i riskzonen och upphör att existera som en plats möjlig att bo på. EN AV DEM som redan har drabbats av prospekteringsbolagets framfart är Lars Isaksson. När han skulle jaga älg på familjens marker upptäckte han att delar av deras 15 år gamla ungskogsplantering hade massakrerats av maskiner av olika slag. Vid tre av de borrhål som borrats upp hade dessutom borrkax, sönderborrat berg, lämnats kvar. Gruvprospektören hade kört upp en cirka 500 meter lång och fem meter bred väg och ungefär 1000 träd hade mejats ner. ENLIGT MINERALLAGEN måste bolaget upprätta en arbetsplan i samråd med sakägare. En s ådan arbetsplan sändes till fel markägare först i december 2011. Gruvprospektörens intrång polisanmäldes men ärendet har under våren 2014 ännu inte avgjorts. Till vänster syns några av de värdefulla arterna i Gállokområdet: Pilgrimsfalk, norrlandsviol, gul fetknopp, skogsmård, fjällnejlika och lavskrika.