Isabelle svarar ivrigt på frågorna och fokuserar på skillnaderna mellan Åbo och Helsingfors. Hon funderar, funderar lite till och ännu lite till och kommer fram till slutsatsen att Åbo definitivt är en bättre studiestad än Helsingfors, men varför anser hon det?
” Åbo är en lämplig storleks stad, den är inte för liten eller för stor, här finns allting man behöver!” hävdar Isabelle. Enligt henne är Åbo den perfekta storleken för en studiestad. Hon utvecklar sitt resonemang genom att jämföra staden med Helsingfors.
” Åbo är inte så stort som Helsingfors, där man känner sig ensam, då det är så stort.”
Kan det faktiskt vara så att stadens storlek är det enda som gör Åbo till en ideal studiestad? Isabelle lyfter också fram fördelarna med Åbo Akademi, särskilt när det gäller närheten mellan fakulteterna och möjligheten att möta människor med olika bakgrunder och perspektiv.” Fakulteten är väldigt nära och därmed får man ett brett perspektiv på hur olika människor kan vara.”
Med tanke på att Åbo är hennes hemstad, så skulle man förvänta sig att hon trivs i Åbo och det gör hon också. Hon poängterar också att hon beundrar samarbetet över språkgränserna, t. ex. med Turun Yliopisto, och att staden i sin helhet har en trivsam atmosfär.
Vi fortsatte med frågorna tills vi nådde den sista, men verkligen inte den minsta frågan: Vad gör en Åbobo till en Åbobo? Isabelle tvekade inte för ens en sekund och poängterade den centralaste och mest polariserande delen av Åbo …” Man är en Åbobo då när man vet skillnaden på toist puolt jokkee och tätä puolt jokkee.”
Det verkar som om Isabelle har en tydlig uppfattning om vad som gör en Åbobo till en Åbobo. För henne handlar det åtminstone delvis om att förstå den lokala dialekten och stadens geografiska uppdelning, men kan det verkligen vara så simpelt att klassas som en Åbobo? Räcker det med att känna till uttrycken och veta vilken sida av staden klassas som tätä puolt jokkee och toist puolt jokkee eller finns det en djupare förklaring till vad som formar en Åbobos identitet?
24